År 2023 var enligt WMO det varmaste året som någonsin uppmätts, med en global genomsnittlig temperatur på 1,45 °C (med en osäkerhetsmarginal på ± 0,12 °C) över den förindustriella baslinjen. År 2013 – 2023 är den varmaste tioårsperioden som någonsin uppmätts.
WMO:s rapport visar att:
- Rekord har uppmätts för värme i havet, höjning av havsnivån, förlust av havsis i Antarktis och minskande glaciärer
- Extremt väder försvagar den socioekonomiska utvecklingen
- Omställningen till förnybar energi inger hopp
- Kostnaden för klimatpassivitet är högre än kostnaden för klimatåtgärder
”En röd varning till världen”
I ett pressmeddelande från WMO kommenterar WMO:s generalsekreterare Celeste Saulo rapporten:
"Aldrig har vi varit så nära - om än tillfälligt - den nedre gränsen på 1,5°C i Parisavtalet om klimatförändringar. WMO-gemenskapen skickar en röd varning till världen."
WMO:s generalsekreterare säger också:
"Klimatförändringar handlar om mycket mer än lufttemperaturer. Det vi bevittnade 2023, särskilt med den oöverträffade havsvärmen, glaciärens reträtt och förlusten av havsisen i Antarktis, är anledning till särskild oro.”
En ljusglimt finns, enligt WMO:s rapport, när det gäller användningen av förnybar energi i världen. År 2023 ökade förnybar kapacitet globalt med nästan 50 % från 2022, totalt 510 gigawatt (GW) – den högsta nivån som observerats under de senaste två decennierna.
Den här veckan, vid klimatministermötet i Köpenhamn den 21-22 mars, samlas klimatledare och ministrar från hela världen för första gången sedan COP28 i Dubai för att driva på för påskyndade klimatåtgärder.
Vi är mitt i klimatförändringen och på väg mot ett klimat med oöverblickbara effekter på samhället. Vi måste anpassa oss till den klimatförändring som ofrånkomligen kommer. Vi måste också begränsa utsläppen av växthusgaser. Eftersom risken för negativa effekter ökar i takt med högre temperatur finns det alltid en anledning att fortsätta anstränga sig, säger Gustav Strandberg, forskningsledare SMHI och ledamot i Nationella expertrådet för klimatanpassning.
SMHI har, tillsammans med andra nationella och hydrologiska institut i andra länder, en viktig roll att stödja beslutsfattare med bästa möjliga vetenskapliga underlag, med kunskap och klimattjänster. Det är avgörande för att samhället ska kunna arbeta med både begränsade utsläpp och med klimatanpassning, säger Helena Martins, chef för klimatforskningen vid SMHIs Rossby Centre.