Rapporten United in Science, som världsmeteorologiorganisationen WMO publicerar idag, fokuserar på växthusgaser, global temperatur, klimatscenarier och så kallade tippningspunkter, samt på klimatförändring i urbana miljöer, effekter av extremväder och varningssystem.
Utsläppen av växthusgaser måste minska mer
Rapporten visar att koncentrationen av växthusgaser fortsätter stiga till nya rekordnivåer. De globala utsläppen från fossila bränslen är nu högre än före pandemin.
Nya nationella löften om utsläppsminskningar mot 2030 är inte tillräckliga. Enligt WMO:s rapport krävs det fyra gånger så stora åtaganden för att begränsa den globala uppvärmningen till 2 grader och sju gånger så stora åtaganden för att nå 1,5 grader.
Vissa tippningspunkter kan passeras
De senaste sju åren har globalt varit de varmaste hittills. Enligt rapporten från WMO är det 48 procents risk att åtminstone ett av de fem kommande åren kommer att ha en global medeltemperatur som är 1,5 grader högre än slutet av 1800-talet. I takt med att den globala uppvärmningen ökar, kan det inte uteslutas att världen kommer att passera vissa så kallade tippningspunkter, att oåterkalleliga förändringar sker i klimatsystemet.
Det handlar till exempel om att delar av de stora landisarna på Grönland och Antarktis passerar en gräns varefter fortsatt avsmältning inte går att hejda även om utsläppen minskar. Det kan också handla om att Amazonas blir allt torrare och att regnskogarna där så småningom försvinner och ersätts av savann.
Rapporten följer upp de senaste IPCC-rapporterna och visar på att utvecklingen fortsätter gå mot ett allt varmare klimat med ökade risker för såväl naturliga ekosystem som för människor på global skala, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI.
Regionala tippningspunkter som i hög grad kan beröra Sverige handlar till exempel om ändrad salthalt i Nordatlanten till följd av ökad avsmältning av Grönlandsisen vilket i sin tur kan bromsa upp de storskaliga havsströmmarna inklusive Golfströmmen, fortsätter han.
Städer, där miljarder människor lever, orsakar upp till 70 procent av människans utsläpp av växthusgaser och kommer drabbas av ökande socioekonomiska effekter. De mest sårbara kommer drabbas hårdast, visar rapporten från WMO som också ger exempel på extremväder under 2022 i olika delar av världen.
Varningssystem för alla
”Klimatvetenskapen blir allt bättre på att visa att många extrema väderhändelser blir både vanligare och mer intensiva, till följd av mänskligt orsakad klimatförändring. Det har vi sett upprepade gånger under året, med tragiska effekter. Det är viktigare än någonsin att skala upp varningssystem för att förbättra beredskapen för nuvarande och framtida klimatrisker. Det är därför WMO driver på för att varningssystem ska finnas för alla inom fem år”, säger WMO:s generalsekreterare professor Petteri Taalas i WMOs pressmeddelande.
Befintliga varningssystem har redan idag varit till stor hjälp och det har visats att de bidragit till att lindra effekterna av den klimatförändring vi redan sett, påpekar Erik Kjellström.
Priset för människans fossilberoende
”Översvämningar, torka, värmeböljor, extrema stormar och skogsbränder är idag både värre och mer frekventa. Det finns ingen naturlig orsak till denna förändring, det är priset för människans fossilberoende”, säger FN:s generalsekreterare António Guterres i pressmeddelandet från WMO.