Rapporten i stora drag
-
Klimateffekter påverkar alltmer både människor och naturen världen över.
- Ett stort antal arter och många människor är särskilt sårbara inför klimatförändringen, det är stor variation inom och mellan världsregioner och länder.
- Genomförd klimatanpassning har delvis lindrat konsekvenserna, men åtgärderna har inte hållit jämna steg med den ökande klimatförändringen.
- Fortsatt klimatförändring ökar snabbt klimateffekterna, och begränsar möjligheter till anpassning, fram till och bortom 1,5°C global uppvärmning.
- Klimatförändringens konsekvenser beror på utsläpp, klimatanpassning och andra utvecklingstrender. Nuvarande trender ökar sårbarheten.
- Hållbar utveckling kan begränsa klimatförändringen och minska sårbarheter för negativa klimateffekter och klimatrelaterade faror.
Tid att sträva mot ambitiösa mål
Sammantaget visar den samlade vetenskapen på ett otvetydigt sätt att klimatförändringen är ett hot mot såväl människornas välfärd som planetens hälsa. Det finns ännu tid för att sträva mot ambitiösa mål om att begränsa både klimatförändringen och dess negativa effekter, men tidsfönstret blir allt kortare. Detta förutsätter utökade ambitioner gällande utsläppsminskning, klimatanpassning och hållbar utveckling.
I rapporten besvarar IPCC viktiga frågor om hur arter och ekosystem reagerar på klimatförändringen och om det är möjligt för dem att anpassa sig, samt vilka följdverkningar detta innebär för såväl natur som mänsklighet.
En viktig fråga är hur klimatförändringen påverkar vår mest viktiga och livsuppehållande resurs - vattnet. IPCC lyfter också risker inom livsmedelsförsörjningen, det vill säga inom odling, skördar, boskap och fiske samt diskuterar kring hur vi kan hantera dessa.
Dessutom adresseras de utmaningar som människor i städer och landsbygd möter inklusive effekter på hälsa och välmående. Särskilt tydligt påpekas risker och sårbarhet hos de redan mest utsatta. Vårt framtida klimat är beroende av vad vi gör och hur vi lever våra liv.
En plan för vår framtid
När rapporten Klimat i förändring 2022 – Effekter, anpassning och sårbarhet presenterades den 28 februari var IPCC:s ordförande Hoesung Lee tydlig med att rapporten ger en allvarlig varning för de konsekvenser som passivitet i klimatfrågan kan leda till. Han visade samtidigt på möjligheter:
– Vår rapport är en plan för vår framtid på denna planet. Den erkänner det ömsesidiga samspelet mellan klimat, ekosystem, biologisk mångfald och människor. Den integrerar naturvetenskap med ekologiska, sociala och ekonomiska vetenskaper på ett tydligare sätt än vad som tidigare gjorts.
Tydligt vetenskapligt perspektiv över det rådande kunskapsläget
Rapporten omfattar närmare 4 000 sidor och är en omfattande global utvärdering av kunskapsläget kring observerade och framtida konsekvenser av klimatförändring och relaterade risker, möjliga anpassningsåtgärder och deras genomförbarhet samt utsläppsminskning, uppvärmningsnivå, anpassning och hållbar utveckling. I rapporten hänvisar IPCC till över 34 000 vetenskapligt granskade artiklar.
Vid den svenska pressträffen den 28 februari lyfte Markku Rummukainen, som är Sveriges kontaktperson för IPCC vid SMHI, vikten av anpassning och diskuterade också dess gränser:
– Med ökande global uppvärmning och sårbarhet kommer allt fler system att bli så pressade att anpassning inte längre är möjlig vilket ger stora konsekvenser, antingen oåterkallelig förlust av biologisk mångfald, andra stora störningar i ekosystem eller stor press på mänskliga system. Det finns också exempel på anpassningsåtgärder som i efterhand inte visat sig vara så bra, det kan till exempel vara att man bygger en vall som ger visst skydd för stigande vattennivåer men samtidigt har negativ påverkan på biologisk mångfald.
Klimatanpassningsarbete i Sverige
Karin Hjerpe, som är verksamhetsledare för Kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, utvecklade vid pressträffen hur IPCC:s globala rapport även passar in i ett svenskt perspektiv. Regeringens strategi för klimatanpassning pekar på att utsläppsminskning och klimatanpassning behöver gå hand i hand.
– Den här förhållandevis lättlästa sammanställningen ger stöd till oss som arbetar med just de här frågorna, även om den inte går in specifikt på svenska förhållanden. Det är dock samma mönster som återkommer - exempelvis värmeböljor, översvämningar och vattenbrist. Vi har också likheter i utmaningarna när det gäller själva anpassningsarbetet.
De mest sårbara är de mest utsatta
Maria van Berlekom, som är chef på enheten för globala miljösamarbeten på Sida, underströk hur viktig IPCC:s rapport är för det svenska biståndsarbetet:
– De länder, de samhällen och de målgrupper vi jobbar med är ju oftast de som allra minst bidrar till själva klimatförändringen i sig. Samtidigt är de oftast bland de allra mest sårbara med dåliga resurser och dåligt med förutsättningar att kunna bygga bättre motståndskraft och förmåga att hantera konsekvenserna.
En tydlig ledstjärna
Vid den svenska pressträffen deltog även Anders Grönvall, som är statssekreterare på Miljödepartementet. Han beskrev hur behovet av IPCC:s arbete blir allt större och att det samlade underlaget från IPCC blir en tydlig ledstjärna som hjälper till att stärka arbetet.
– Även om de slutsatser som IPCC kommer med är långt ifrån hoppingivande så ger de ju oss tydlig slagkraft för att trycka på och öka ambitionen, det ger oss ytterligare möjlighet att stärka integreringen av klimat i alla sektorer i samhället.