Höstvete har blivit ett vanligare inslag i det jämtländska lantbruket, vid sidan av den traditionella odlingen av vall och vårkorn. Idag är tiotalet lantbrukare igång i stor skala. Höstvete är annars vanligt i södra delarna av Sverige, där det är varmare och vegetationsperioden är längre än i norr.
Att så spannmål på hösten istället för på våren innebär att grödan hinner etablera sig, växa och slå rot, innan det är dags för vintervila. Så snart värmen kommer på våren börjar grödan växa och får därmed ett försprång gentemot vårsådda grödor.
Det är egentligen jättebra förutsättningar för sådd på sensommaren. Marken är varm och ofta stabil. Höstarbetet kan också avlasta det annars mycket intensiva vårbruket, säger Anna Dencker, rådgivare hushållningssällskapet i Jämtland.
Mycket regn i år
Just i år har det bjudits på speciella förhållanden, med en torr försommar och stora nederbördsmängder i augusti.
Det är bitvis ganska blött i år. Men allt pekar i nuläget på att det går att så höstvetet som vanligt. Det är dock kanske extra viktigt att ha väldränerade fält så att vetet inte kommer kvävas av väta, säger Anna Dencker.
Vetet sås i slutet av augusti
Erfarenheterna hittills från Jämtland är att vetet måste sås relativt tidigt, helst i slutet av augusti, för att det ska hinna växa till sig ordentligt innan vinterdvalan. Det skördas sedan i september eller oktober året därpå.
Höstvetet klarar försommartorkan bättre än vårsådd spannmål tack vare ett mer etablerat rotsystem. En blöt vår kan försena sådden av vårkorn, men påverkar då inte höstsådda grödor alls.
Signaler från lantbrukare som odlar höstvete tyder på att avkastningen generellt blir högre än med vårkorn, säger Anna Dencker.
Vegetationsperioden har blivit längre
Vegetationsperioden - den tid under året som är tillräckligt varm för att olika växter ska kunna växa - är idag i genomsnitt omkring 20 dagar längre per år i södra Norrland än den var i början av 1900-talet. Vegetationsperioden förväntas öka ytterligare i takt med ett varmare klimat, något som öppnar för mer höstsådda grödor i norr.
Fler exempel på klimatanpassning
Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.