Unika nationella luftkvalitetsdata i ny webbtjänst på SMHIs Luftwebb

Idag lanseras nya, unika nationella luftkvalitetsdata som visar halter av luftföroreningar som människor exponeras för i sin vardag. En webbtjänst visar högupplösta modellberäkningar över hela landet, med data i områden så små som 50 x 50 meter. Det här kan bli ett viktigt verktyg i det nationella luftvårdsarbetet och ge stöd i det lokala arbetet i landets kommuner.

SMHI har i ett omfattande utvecklingsprojekt på uppdrag av Naturvårdsverket och Trafikverket tagit fram ett avancerat modellsystem som visar luftföroreningshalter med mycket hög geografisk upplösning över hela Sverige.

Halter av kvävedioxid (NO2) och små och större partiklar (PM2,5 och PM10) har beräknats för hela landet ända ner till 50 x 50 meters upplösning. Så detaljerade beräkningar har inte gjorts tidigare för hela Sverige.

Det är även helt nytt med nationella beräkningar som tar hänsyn till hur byggnader i gatumiljö påverkar spridningen av luftföroreningar. Resultaten gör det lättare att beskriva de föroreningshalter som människor exponeras för i sin vardag.

Kartbild från webbtjänsten Nationell modellering som visar kvävedioxidhalter i Norrköping med högre halter i gaturumspunkter
Exempel på hur modellresultaten ser ut i webbtjänsten, här inzoomat över Norrköping. Kvävedioxidhalter visas med hög upplösning och i gaturumspunkter inkluderas effekter från närbelägna byggnader som kan försämra ventilationen och därmed orsaka högre föroreningshalter. Förstora Bild

Samlad bild av luftkvaliteten i Sverige

– Genom den nationella modelleringen kommer vi få en mycket bättre bild av luftkvaliteten i hela Sverige. Vi ser att den kommer att komplettera och förbättra arbetet med mätningar och andra utvärderingar av luftkvaliteten. Även allmänheten kommer att få större tillgång till information om luftföroreningar i sitt närområde, säger Roger Sedin, enhetschef på Naturvårdsverkets luftenhet.

SMHI, Naturvårdsverket och Trafikverket har samarbetat på luftkvalitetsområdet under många år, inom bland annat miljöövervakning, datahantering och vägledning. En viktig del i samarbetet är att kontinuerligt utveckla modelleringen som verktyg för övervakning och bedömning av effekter av åtgärder

– Samarbetet kring nationell modellering är betydelsefullt för att öka kunskapen om hur vi tillsammans kan minska påverkan av luftföroreningar från vägtrafiken och få en långsiktigt bättre luftkvalitet i hela Sverige, säger Lina Andersson, sakkunnig Luftkvalitet på Trafikverket.

Många användningsområden

Högupplösta nationella modellberäkningar av luftföroreningar kan användas på flera sätt. Dels kan halter jämföras mellan olika delar av landet, dels kan data ge information om var halterna av partiklar eller kvävedioxid riskerar att vara höga och därmed utgöra ett stöd i val av mätplats. Beräkningarna kan vara till hjälp i kommunernas luftvårdsarbete och även utgöra underlag till andra experter och en intresserad allmänhet.

– Vi är stolta att vi kommit så här långt idag. Det arbete som nu presenteras bygger på erfarenheter, teknik och system som vi jobbat med i många år. Vi ser detta som en första version och hoppas kunna förädla tjänsten ännu mer framgent. Denna typ av tjänster krävs om Sverige ska fortsätta ligga i framkant inom luftmiljöområdet, säger David Segersson, forskningsledare inom urbant klimat och luftmiljö på SMHI.

Webbtjänst visualiserar data

För att underlätta användningen av dessa nya nationella luftkvalitetsdata har SMHI utvecklat en webbtjänst där det är möjligt att titta på och ladda ner data. Tjänsten nås via SMHIs Luftwebb.

Webbtjänsten Nationell modellering av luftkvalitet

Omfattande datamängd bakom beräkningarna

Fokus för arbetet har varit att utveckla en metodik för nationell modellering, som sedan kan uppdateras med årliga modelleringar enligt förslaget i Naturvårdsverkets regeringsuppdrag Översyn av åtgärdsprogram för luftkvalitet.

I modellberäkningarna har SMHI använt en stor mängd indata: Timvisa meteorologiska väderdata har använts för att beskriva transport och nedfall av luftföroreningar. Utsläppsdata från hela Europa, med särskilt hög detaljeringsgrad över Sverige, har använts för att beskriva var utsläpp sker och hur mycket som släpps ut från exempelvis vägtrafik, sjöfart och industrier. Detaljerade data har också använts över gaturum, såsom avstånd mellan fasader samt hushöjder, för att beskriva hur föroreningshalterna påverkas av bebyggelse.

I slutrapporten finns mer information om metodik, indata, kvalitetssäkring och hur resultaten kan tolkas.

Slutrapport: High resolution air quality modelling of NO2, PM10 and PM2.5 for Sweden (Report Meteorology and Climatology No. 120, 2023)