Stor förbättring av radarbilder

Radarbilder kan vara till stor hjälp för den som vill planera sin utevistelse. De visar var det har regnat eller snöat och hur nederbörden rör sig. Nu lanseras en stor förbättring av radarbilderna i karttjänsten ”Radar med blixt” för uppdateringsvalet ”Sverige (5 min)”.

Karttjänsten Radar med blixt, som visar nederbördsintensitet från väderanläggningar och blixtar från blixtsensorer, uppdateras var femte respektive var femtonde minut. Besökaren kan här göra tre olika val; ”Norden (15 min)”, ”Blixt (15 min)” och ”Sverige (5 min)”. Förbättringen som nu har gjorts gäller valet ”Sverige (5 min)”, vilken uppdateras var femte minut.

Förbättringen sker även i appen ”SMHI väder” karta ”Radar med blixt”.

– Förbättringen i radarbilden har gjorts genom att när information från flera tillgängliga väderradaranläggningar läggs samman likt en mosaik så är gränserna inte är fasta utan blockerade områden kan fyllas med data av bättre kvalitet från ett annat överlappande radarsystem, säger Ove Sundell ansvarig för väderradar vid SMHI.

Med radarteknik går det att upptäcka föremål och bestämma deras position. En väderradar övervakar nederbörd och gör det med hög upplösning i både tid och rum. Den är ett värdefullt hjälpmedel när meteorologiska och hydrologiska prognoser görs.

Vad är en radarbild?

Radarbilderna på SMHI:s hemsida är så kallade kompositbilder. Kompositbilderna är sammansatta av information från tillgängliga väderradaranläggningar likt en mosaik. Radarinformationen som används i kompositerna representerar intensiteten hos nederbörden.  

Tidigare radarbild jämfört med ny radarbild med bättre kvalitet.
Den vänstra radarbilden visar den tidigare höjdbaserade kompositen och den högra radarbilden visar hur den nya kvalitetsbaserade radarkompositen visar nederbörd vid samma tillfälle.

Hur är radarkompositen uppbyggd? 

Sammansättning av radarinformation från olika anläggningar har hittills skett enligt en kombination av enkla regler med fasta gränser. Vilken väderradar som bidrar till vilket området har bestämts enbart av geometri och radarstrålens höjd över havsnivå. Ambitionen är att radarbilderna ska representera nederbördsintensitet vid markytan. Anledningen till det är för att radarinformation insamlad närmast marken oftast bedöms ha bäst överensstämmelse mot nederbörd och därmed hittills alltid använts i kompositen.

En radaranläggnings bidrag till kompositen kan påverkas vid blockering av radarstrålen, främst orsakad av terräng. Det har varit ett stort problem norr om Ängelholm och Halmstad.  Bidrag till kompositen kan dessutom bero på ifall radarstrålen dämpas på grund av vatten i atmosfären. För att vid dessa tillfällen få en bättre överenstämmelse med nederbörd på mark kan data från ett överlappande radarsystem användas. Det görs genom att kvaliteten bedöms för alla bildpunkter. Data med högst kvalitet används och därmed kan ett blockerat område fyllas i med data fån andra överlappande system (se bilden ovan). Gränserna mellan radarsystemen kommer därmed inte vara fasta utan variera beroende på datakvalitet från respektive radar.