Strömstads kommun har i samband med en tidigare utredning konstaterat att vid riktigt extrema flöden i vattendragssystemet Vättlandsån – Strömsvattnet - Strömsån kommer viktig infrastruktur och verksamhet att påverkas i hög grad. Kommunen har därför låtit SMHI göra en åtgärdsstudie för att se vilka åtgärder som skulle kunna minimera riskerna för översvämning och därmed påverkan på viktiga samhällsfunktioner.
Kommunen behöver vidta åtgärder för att klara av en kraftigt förhöjd vattennivå i Strömsvattnet. Uppdraget till SMHI var att se vilka alternativ som finns för vi ska kunna minimera konsekvenserna vid översvämning. Förslaget med en ny kanal för att leda om vattnet är en lösning som vi nu tittar vidare på, säger Peter Dafteryd, Strömstads kommun.

Olika åtgärder har analyserats
I en tvådelad utredning har SMHI analyserat förutsättningar för åtgärder och genomfört analyser för utvalda åtgärdsförslag. Med hjälp av en hydraulisk modell över vattendragssystemet har de olika förslagen simulerats.
Flera olika typer av åtgärder har analyserats, men den åtgärd som gav en tillräcklig effekt var förslaget att leda om delar av flödet, i en ny kanal mot Hålkedalskilen, berättar Hans Björn, projektledare och konsult inom hydraulik på SMHI.
Olika simuleringar där resultaten jämfördes med nuvarande situation visade att en ca 20 m bred kanal skulle ge en markant sänkning av vattennivån i Strömsvattnet. Dock skulle det krävas en ungefär dubbelt så bred kanal för att fullt ut nå målet avseende acceptabel vattennivå.

Fortsatt analys av alternativ
När det gäller översvämningsrisker längs Vättlandsån, uppströms Strömsvattnet, har en kanal visat sig vara mindre effektiv. Där fortsätter analysen för att uppnå bästa tänkbara åtgärd för det området.
För åtgärdsalternativet med omledning mot Hålkedalskilen i ny kanal analyserades risken för översvämning av sårbara objekt, i form av byggnader och vägar, för tre olika kanalutformningar.
Beroende på vilken lösning kommunen väljer varierar antalet drabbade objekt. Vi har levererat ett digitalt material som visar de olika lösningarna och vilka konsekvenser de får för omgivningen. Exempelvis kan kommunen se vilka byggnader som kan behöva extra skyddsåtgärder och vilka vägar som inte blir farbara för räddningstjänsten och därmed behöver hanteras, avslutar Hans Björn, SMHI.