Vetenskapsmän och -kvinnor från SMHI har deltagit i projekten BONUS FUMARI (future marine assessment and monitoring of the Baltic) och BONUS INTEGRAL (integrated carbon and trace gas monitoring for the Baltic Sea).
Projekten har under åren 2017–2020 utvärderat Östersjöns miljöövervakning vad gäller nationella och internationella lagar och direktiv samt karbonatsystemet, det vill säga havsförsurning och mätningar av växthusgaser.
Nya metoder
Projektet BONUS FUMARI föreslår metoder för förbättringar i övervakningen som kan bidra till en hållbar förvaltning av Östersjöns ekosystem. Det kan till exempel handla om metoder med både låg kostnad och stor tillämpbarhet som Argo floats (profilerande flöten), citizen science (observationer gjorda av allmänheten), DNA-streckkodning och isotopanalyser.
– Det är viktigt att komma ihåg att de nya metoderna som föreslås i BONUS FUMARI tillkommer till de klassiska parametrarna, som till exempel näringsämnen, syre, salt och temperatur, och kompletterar bilden av hur ekosystemet mår, säger Kari Eilola, oceanograf på SMHI.
Resultatet av BONUS INTEGRAL visar fördelarna med att använda koldioxid och andra växthusgaser som klimatindikatorer och varför de borde ingå inom ramen för den ordinarie miljöövervakningen.
– Detta ger en betydligt bättre biogeokemisk beskrivning av tillståndet i Östersjön som i sin tur ger beslutsfattare bättre underlag för att ta hand om Östersjön, säger Anna Willstrand Wranne, kemist på SMHI.
Resultaten summeras i policydokument och publikationer
Projekten har sammanställt resultatet i flera policydokument, vetenskapliga artiklar samt en databas och kartor där till exempel utförare av marin miljöövervakning, beslutsfattare och den intresserade allmänheten kan söka information om nya mätmetoder och en karta över alla mätningar av växthusgaser som sker i Östersjön.
Kartan som togs fram i BONUS INTEGRAL är en metadata-karta över historiska mätningar av växthusgaser (koldioxid, dikväveoxid och metan) i Östersjön.
– Den gjordes för att sammanfatta alla mätningar då det är mest forskningsprojekt som gjort detta tidigare och det är svårt att hitta data. Det finns bara några få, kontinuerliga mätserier av dessa parametrar. De som skall använda kartan är forskare och beslutsfattare. De kan se omfattningen av provtagningen och vad som behöver förbättras om dessa parametrar skall användas som klimatindikatorer, säger Anna.
Databasen i BONUS FUMARI är en katalogisering av metoder som skulle kunna användas för att förbättra en kontinuerlig miljöövervakning.
– Metoderna och sensorerna är inte enbart användbara inom forskningsprojekt. Denna databas kan användas som underlag för forskare, beslutsfattare och myndigheter när man står inför teknikskiften och möjliga utvecklingsfaser, säger Anna.
Svenska delen finansieras av Formas och EU
Projekten är finansierade av BONUS som är ett internationellt forskningsprogram med fokus på Östersjöns miljö och samhällsutveckling. EU bidrar med 50 procent och nationella finansiärer bidrar med resterande del. Den svenska finansiären av BONUS FUMARI och INTEGRAL är Forskningsrådet FORMAS.