Samverkan i fokus när införande- projekt konsekvensbaserade vädervarningar startade

Den 16 maj hade SMHI uppstartsmöte om införandet av konsekvensbaserade vädervarningar. Representanter från länsstyrelser och myndigheter träffades i Stockholm för att under en dag introduceras till införandeprojektet och diskutera det fortsatta arbetet. Syftet med att införa konsekvensbaserade vädervarningar är att ge bättre beslutsunderlag och öka samhällets förmåga att hantera allvarliga vädersituationer.

I mars i år startade SMHI ett projekt för att införa konsekvensbaserade vädervarningar, så att varningarna blir mer regionalt anpassade och utfärdas utifrån den påverkan som kan väntas i ett visst område. Projektet drivs av SMHI i samverkan med en rad samhällsaktörer. I förra veckan träffades samtliga vid ett uppstartsmöte i Stockholm. På mötet fick de en introduktion till projektet samt möjlighet att diskutera viktiga moment i det kommande gemensamma arbetet.

Bild från uppstartsmöte - konsekvensbaserade varningar - 16 maj 2019
Projektet att införa konsekvensbaserade vädervarningar drivs av SMHI i samverkan med samhällsaktörer från lokal, regional och central nivå. Den 16 maj var det uppstartsmöte i Stockholm.
Camilla Palmér
Camilla Palmér, projektledare.

– Det är viktigt att alla berörda samverkansaktörer har en gemensam målbild för införandeprojektet, säger Camilla Palmér, anlitad projektledare från ÅF och en av dagens föreläsare.

– På uppstartsmötet fokuserar vi bland annat på vad arbetet med konsekvensbaserade vädervarningar kommer att innebära för var och en av dem, fortsätter hon.

Stort engagemang hos mötesdeltagarna

Engagemanget var stort hos mötesdeltagarna, som alla har en roll i det nationella samverkanssystem som projektet vilar på.

Totte Arvidsson
Totte Arvidsson, Länsstyrelsen i Södermanland.

– Dagens föreläsningar har varit väldigt givande på många sätt. Jag har fått mer kunskap om projektet säger Totte Arvidsson, Beredskapshandläggare på Länsstyrelsen i Södermanland, och fortsätter:

– Införandeprojektet är bland annat intressant i förhållande till rollen som Tjänsteman i beredskap och olika samverkansformer som är kopplade till den.

Björn Skoglund
Björn Skoglund, SOS Alarm.

– Jag har antecknat flitigt och kommer ha mycket att berätta för mina kollegor, säger Björn Skoglund, tjänsteutvecklare på SOS Alarm.

– Vi är ju väldigt intresserade av väder på SOS Alarm eftersom det påverkar oss så mycket, både 112- och krisberedskapsmässigt.

Varna för väder när samhället behöver

En av SMHIs viktigaste uppgifter är att utfärda varningar när det finns risk för vädersituationer som kan orsaka störningar i samhället. Syftet med att införa konsekvensbaserade vädervarningar är att ge bättre beslutsunderlag och öka samhällets förmåga att hantera allvarliga vädersituationer. Det handlar också om att förbättra möjligheterna för enskilda personer att förbereda sig inför besvärliga väderlägen.  Idag är kriterierna för att utfärda vädervarningar i stor utsträckning lika över hela landet, men får väldigt olika konsekvenser.

– En klass 1-varning för snö kan innebära olika grad av påverkan beroende på om den faller i Skåne eller Västernorrland. Med konsekvensbaserade vädervarningar kommer istället en varning utfärdas för de snömängder som bedöms motsvara en viss påverkansgrad, förklarar Åsa Granström, projektledare på SMHI och en av delprojektledarna i införandeprojektet.

Förnyat arbetssätt och utvecklad samverkan

Konsekvensbaserade vädervarningar innebär att berörda samhällsaktörer arbetar utifrån ett nytt arbetssätt som utgår från befintliga rutiner och samverkansformer inom det svenska krishanteringssystemet. Den nya metodiken bygger på att SMHI, inför beslut om att utfärda en varning, intensifierar samverkan med myndigheter och aktörer på lokal, regional och central nivå. 

– Det blir respektive aktörs bedömning av förväntad påverkan och den samlade lägesbilden som blir grunden för SMHIs vädervarning, förklarar Fredrik Linde, chef för SMHIs prognos- och varningsverksamhet och ägare av införandeprojektet.

– Den redan etablerade samverkan mellan olika samhällsaktörer fungerar väldigt bra i Sverige, vilket skapar goda förutsättningar för det nya arbetssättet, avslutar han.