Enligt en regeringsförordning ska drygt 30 utvalda myndigheter samt länsstyrelserna arbeta med att rusta för klimatförändringarna. Förordningen innebär att myndigheterna rapporterar sitt arbete till SMHI, som sammanfattar hur myndigheterna utfört sina uppdrag. Sammanfattningen pekar också på vilka risker, hinder och behov som myndigheterna identifierar på området.
Myndigheterna är igång med klimatanpassning
SMHIs nya rapport visar att myndigheterna i stor utsträckning arbetar med klimatanpassning enligt regeringens förordning. De flesta har tagit fram en klimat- och sårbarhetsanalys för hela eller delar av sina verksamheter och det finns oftast handlingsplaner för arbetet.
– En del myndigheter har arbetat med klimatanpassning under en lång tid, medan många just har startat. Men vår sammanställning visar att alla är igång och det pågår en mängd aktiviteter, säger Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI.
– Vi kan se att myndigheterna gemensamt kan börja erbjuda ett brett stöd till samhället, exempelvis i form av kunskapsunderlag och tydligare vägledningar.
Andra viktiga åtgärder inom myndigheterna är bland annat att se över hur lagstiftning tillämpas, att granska fysisk planering och att bygga upp bättre beredskap för att hantera klimatrelaterade olyckor. Det kan också handla om att integrera klimatanpassning i myndighetens ordinarie verksamheter och utöka samarbeten med andra myndigheter.
Fortsatt arbete behövs för Sveriges klimatanpassning
Myndigheterna arbetar med många olika klimatrisker, exempelvis översvämningar, ras, skred, erosion, höga temperaturer, biologiska och ekologiska effekter och brist i vattenförsörjningen. Men även om arbetet pågår finns det mycket kvar att göra. De största hindren som myndigheterna anger är bristande resurser och kunskapsunderlag, otydlig lagstiftning och ansvarsfördelning.
Sammanställningen av myndigheternas klimatanpassning är den första i ordningen och kommer hädanefter att göras varje år.
– Redovisningen syftar långsiktigt till att förbättra Sveriges klimatanpassning och från SMHI kommer vi fortsättningsvis att stödja myndigheterna i arbetet, säger Karin Hjerpe, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI.
– Ett viktigt mervärde med rapporteringen är att allt samlas i en databas där myndigheterna kan hitta information som underlättar samverkan och erfarenhetsutbyte, avslutar Karin Hjerpe.