Kursen ”Vad gör vi med kulturarvet när klimatet förändras” gav olika aktörer tillfälle till utbildning och dialog. Ett sextiotal personer från framförallt kommuner, länsstyrelser och myndigheter deltog.
Det pågår ett stort bevarandearbete runt om i landet. Ett exempel är projektet Kulturarv och klimatförändringar i Västsverige, som kartlägger risker och ger förslag till åtgärder.
- Klimatinformationen är ovärderlig. Vi har haft stor användning av SMHIs länsvisa klimatanalyser i projektet, sade Tomas Brandt, Bohusläns museum, under kursen.
Så påverkas kulturarvet
Utmaningarna ökar för vårt svenska kulturarv i takt med att klimatet förändras. Med varmare temperatur hotas träbyggnader av skadeinsekter, fler snabba förändringar kring fryspunkten ger risk för frostsprängningar, ett stigande hav liksom mer ras och skred kan göra att kulturarv helt enkelt försvinner.
De största problemen för det svenska kulturarvet är sannolikt fukt och mögel, vilket exempelvis många kyrkobyggnader drabbas av redan idag. Vegetation växer också mer och mer på fornlämningar.
Mycket kan göras
Men det finns mycket att göra för att rädda det historiska arvet. Vid översvämningshot kan invallningar bli aktuella, eller att byggnader eller lämningar flyttas. Det kan också handla om att låta kulturarvet försvinna och istället arbeta med att dokumentera.
Men i de flesta fall behöver underhållet ökas på, som att täta fönster och tak, rensa hängrännor, hålla undan vegetation, arbeta med rätt uppvärmning eller avfuktning.
Mer behöver göras och på fler platser i landet. Riskanalyser och samverkan mellan exempelvis byggare, beslutsfattare och förvaltare kan vara en viktig del.
- Klimatanpassningen ska adderas in i det löpande kulturarbetet, till exempel via kommunernas översiktsplaner, sade Tomas Brandt.
Under kursen arrangerades studiebesök vid Norrköpings hällristningar. Theres Furuskog, arkeolog, Norrköpings kommun, berättade hur hällristningarna vårdas.