Sveriges medeltemperatur stiger, nederbörden väntas öka och tillfällen med extremväder kan bli fler. Renskötselområdet sträcker sig över norra halvan av Sverige, där uppvärmningen är som störst. Redan i dag påverkas renskötseln, som är förbehållen samerna, på flera sätt av klimatförändringarna.
I Sametingets handlingsplan för klimatanpassning ingår åtgärden att samebyarna skulle ta fram egna klimat- och sårbarhetsanalyser och handlingsplaner för klimatanpassning. Detta skulle tydliggöra bilden för hur klimatets förändring påverkar renskötseln och renskötande samer.
Renskötseln - sårbar när klimatet förändras
Samebyarna Ängeså, Sirges, Ran och Ohredahke kom i sina klimat- och sårbarhetsanalyser fram till att klimatförändringar påverkar renskötseln på många sätt. Exempelvis leder varmare temperaturer till att nederbörd kan falla som regn istället för snö på vintern och att det blir fler dygn med nollgenomgångar, vilket innebär temperaturväxling kring noll grader. Då skapas isbildning på marken eller snön, och renarnas marklavsbete blir svårt att komma åt - så kallat låst bete.
Skogsbruk är ett exempel på konkurrerande markanvändning som minskar arealen betesmark, däribland skogar med hänglav vilket tjänar som vår- och reservbete för renarna. Med mindre tillgång till hänglavsbete har tillfällen med låst bete krävt att renarna får stödutfodring, vilket är kostsamt och kräver en stor arbetsinsats. Med klimatförändringen väntas låst bete bli vanligare och betraktas som ett av de största hoten mot renskötseln.
Vägen framåt
Samebyarna har i sina handlingsplaner kommit med ett antal förslag på åtgärder för att möta konsekvenserna av ett förändrat klimat. Ett åtgärdsförslag är att identifiera och tillgängliggöra alternativ vinterbetesmark eftersom stora delar av marklaven försvunnit de senaste decennierna till följd av skogsbruket.
Under perioden 2019-2023 fortsätter även liknande projekt i andra samebyar i Sverige.
Nytt exempel på klimatanpassning
Pilotprojektet inom renskötseln beskrivs nu som ett nytt exempel i idésamlingen för klimatanpassning, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning.
Samlingen med exempel omfattar projekt som handlar om att minska risken för översvämningar på olika sätt, att rusta skog för klimatförändringar, att bevara kulturhistoriska byggnader och att säkra tillgången till dricksvatten för att nämna några.