Premiär för SMHIs skogkurs i fält

SMHIs fortsättningskurs i klimatanpassning för skogsbranschen hade premiär den 27-28 april i Tiveden. De 25 kursdeltagarna fick följa med ut i en hyggesfri zon och de fick handfasta tips och verktyg för att kunna arbeta med att minska riskerna och fånga möjligheterna i ett klimat i förändring.

Ett 25-tal människor står upp och lyssnar på en talare i skogen.

Utbildningsinsatserna finansieras med stöd från europeiska fonden för landsbygdsutveckling och genomförs mellan 2022 och 2024. Det rör sig om 9 grundkurser för totalt 900 deltagare och 13 fortsättningskurser för totalt ca 300 deltagare. Två av fortsättningskurserna under 2023 äger rum i Tiveden i Västergötland, en äger rum i Småland och en i Västerbotten. Kursen i Småland är fullbokad, men det finns platser kvar till fortsättningskursen i Västerbotten 30-31 maj och i Västergötland 5-6 september.

Konkret kunskap om klimatanpassningsarbete

Första dagen fick kursdeltagarna lära sig hur de arbetar fram en klimatanpassningsplan. Dagen fylldes med handfasta tips, möjlighet att pröva verktyg i lathunden för klimatanpassning, och med mycket plats för erfarenhetsutbyte mellan kursdeltagarna. Med stöd av kursledare från SMHI fick de ta del av vad de som skogsägare och verksamma inom skogsbruket behöver anpassa sig till, vilka klimateffekter som kan påverka skogen och hur de skapar en plan för klimatanpassning som är bäst utifrån sina egna utmaningar.

Besök på hyggesfri zon vid Tivedens nationalpark

Andra dagen begav sig kursledare och kursdeltagare ut i skogen för att titta på hur olika sätt att arbeta med alternativa skogsbruksmetoder kan se ut, vilket kan vara en klimatanpassningsåtgärd. 

Rune Andersson, naturvårdsspecialist från Sveaskog, visade olika försöksdelar av Sveaskogs hyggesfria zon, vid Tivedens nationalpark. På den hyggesfria zonen på 2000 hektar har Rune Andersson arbetat med alternativa avverkningsmetoder sedan 2015 tillsammans med Peter Arne från Finnerödja Skogstjänst. Kursdeltagarna fick ta del av hur de har resonerat och tänkt kring att gå från traditionellt brukad skog till hyggesfri skog, vilket är ett helt annat förhållningssätt.

– Vi högg mindre, tjänade mer och fick en variationsrik skog, berättade Peter Arne, entreprenör på Finnerödja Skogstjänst om omställningen från traditionellt brukad skog till hyggesfri skog. Han vill visa att det även går att använda dessa metoder i storskalig form.

Låta skogen utveckla sitt eget immunsystem

Anders Tivell, som är skogsägare bredvid Sveaskogs marker, berättade om hur han ställde om sitt skogsbruk till naturnära skogsbruk redan för 35-40 år sedan. Att klimatanpassa skogen genom att låta skogen själv få utveckla sitt eget immunsystem att stå emot störningar såsom klimatförändringarna.

– För det kommer ju att förändra sig enormt med klimatförändringarna. Den planta du sätter idag och som är avverkningsmogen om 70 år, kommer antagligen ha samma klimat här som de har i centrala Tyskland idag. Och vilka skador, vilka skadegörare, kommer då att angripa skogen? Det är det vi redan idag måste börja tänka på och försöka hitta sätt att anpassa oss för det, sade Anders Tivell.

Några av kursdeltagarna var från Mellanskog och de delar med sig om sina tankar om dagarna från kursen i Tiveden 27-28 april.

Bild på en man och två kvinnor med skog i bakgrunden.
Örjan Grönlund, Marie Wickberg och Åsa Öhman från Mellanskog.

– Klimatanpassning är en viktigt framtidsfråga för våra medlemmar och kursen gav oss bra exempel på metoder som man kan använda för att analysera risk, säger Åsa Öhman miljösamordnare på Mellanskog. 

– Vårt klimatarbete på Mellanskog kommer att fortsätta, som en viktig pusselbit i hållbarhetsarbetet. Klimatfrågorna behöver vara en naturlig del av allt vi gör, både i skötselstrategier och i rådgivningen, säger Örjan Grönlund hållbarhetssamordnare på Mellanskog. 

– Vi ser ett behov av fortsatt kunskap, på fastighetsnivå, men också för oss som organisation kring hur vi kan bygga en robust strategi inför framtiden, säger Marie Wickberg, hållbarhetschef på Mellanskog.