Premiär för SMHIs poddserie ”Havet i förändring”

Nu är det första avsnittet av SMHI-poddens nya säsong ”Havet i förändring” släppt. I fyra avsnitt kommer du som är intresserad av hav och havsmiljö att kunna lära dig mer om till exempel invasiva arter, övergödning och hur havet påverkas av klimatförändringarna.

Oceanografi är ett av SMHIs expertområden, och under våren planeras avsnitten att släppas varannan vecka. Du kan lyssna på podden via SMHIs webbplats eller i valfri poddapp.

Under säsongen djupdyker SMHIs experter i hur havet förändras av mänsklig påverkan så som övergödning, spridning av främmande arter, försurning och klimatförändringen.

– Havet och livet i havet är en stor del av klimatsystemet och har större påverkan på oss än vi ofta tror. Stora förändringar håller på att ske genom klimatförändringen och vårt ökande nyttjande av havsresurser. Därför behövs forskning på tvärs av ämnesområden och att vi sprider den kunskapen vi får fram. Kunskapen är viktig för att vi ska förstå vilka förändringar som håller på att ske, och då anpassa vår påverkan - så att livet i havet kan fortsätta utföra alla de tjänster som vi tar för givet, säger Lars Arneborg, chef för den oceanografiska forskningen på SMHI. 

Premiäravsnitt om invasiva arter

I det första avsnittet möter vi ett gäng forskare som alla jobbar inom forskningsprojektet ”Handlingsplan för invasiva arter i akvatisk miljö”, vilket är ett samarbete mellan SMHI, Chalmers, Sveriges lantbruksuniversitet och Göteborgs marinbiologiska laboratorium.

Forskarna berättar bland annat om den koppling som finns mellan invasiva främmande arter och klimatförändringarna.

– Klimatförändringen förstärker effekten av främmande arter. Det blir varmare på norra och södra halvklotet och klimatzoner flyttas mot polerna och då kan fler arter överleva i våra breddgrader, det säger Björn Källström på Göteborgs marinbiologiska laboratorium, när han gästade avsnittet.

Modellerar spridningen

De främmande arter som undersöks i projektet är småprickig penselkrabba och blåskrabba. I projektet jobbar SMHI bland annat med att med hjälp av modeller beräkna hur krabborna sprids i Sverige efter de kommit hit med till exempel fartyg.

– Vi kan med hjälp av modellering följa krabbornas larver. Krabbhonorna släpper larver som följer med vattenströmmarna i ett antal veckor, innan larverna bottenfäller - det vill säga sjunker ned till botten och vidarutvecklas till små nya krabbor. Med hjälp av vår modell kan vi simulera var larverna bottenfälls, det berättar Sam Fredriksson oceanografisk forskare på SMHI, i poddavsnittet.

Att veta hur krabblarverna sprids är viktig kunskap för att kunna bekämpa spridningen och rikta insatserna.

– Det här är också ett avsnitt om varför krabbmetande barn är våra bästa medborgarforskare, hur en smältande havsis i Arktis kan ge oss mer invasiva arter och när lyssnarna får vara med när vi besöker vi krabborna på Göteborgs marinbiologiska laboratorium, säger Olivia Larsson, programledare för SMHI-podden.