Ökad utbredning av syrefria bottnar i Östersjön

Preliminära resultat för 2018 visar att området med syrefria bottnar i Östersjön var större än tidigare uppmätt. Den starka skiktningen i Östersjön tillsammans med stor tillförsel av näring från land under många år har gjort att syrebristen breder ut sig. Möjligen kan också den varma sommaren ha bidragit till den rekordstora utbredningen 2018.

De nya resultaten för 2018 baseras på data insamlade från flera länder runt Östersjön och ett stort dataunderlag är viktigt för att beräkningen ska bli tillförlitlig. Om det saknas data från vissa områden kan man missa syrebrist i något område eller så kan beräkningsmetoden orsaka en överskattning av ytan med syrebrist. Dataunderlaget för 2018 var bra och trots att resultaten är preliminära kan experterna vara relativt säkra på att resultatet visar att en större yta än tidigare nu lider av syrebrist.

Lena Viktorsson
Lena Viktorsson, oceanograf, SMHI.

– Det finns flera anledningar till att syrebristen 2018 hade större utbredning än tidigare. Låga syrehalter och helt syrefria förhållanden återfanns grundare än normalt vid Östra Gotlandsbassängen och syrebrist återfanns även i Gdanskbukten. Syrekoncentrationerna var också ovanligt låga i de södra delarna av Egentliga Östersjön, alltså i Hanöbukten, Arkona och Bornholmsbassängen. Där uppmättes också svavelväta i mätningarna vilket inte förekommer varje år. Vi tror att den varma våren och sommaren kan vara en del av orsaken till detta eftersom det då kan ha producerats mer organiskt material än normalt, berättar oceanograf Lena Viktorsson vid SMHI.

Östersjön känslig

Sedan 2011 tar SMHI varje år fram kartor och diagram över utbredningen av syrefria områden i Östersjön. Östersjön är naturligt känslig för syrebrist eftersom en stark salthaltsskiktning separerar djupvattnet från det ytligare vattnet. Skiktningen gör att nytt syre barakommer till djupvattnet vid speciella väderförhållanden som gör att stora mängder saltvatten kan strömma in genom Öresund och Stora Bält till Östersjön.

– Skiktningen tillsammans med en ökad tillförsel av näring från land under många år har gjort att utbrednigen av syrefria bottnar i Östersjön ökat, berättar oceanograf Lena Viktorsson.

Syrebristen störst på hösten

Ett större inflöde av vatten från Kattegatt under vintern 2014-2015 förde med sig syre in till nästan hela Egentliga Östersjön och mycket att det svavelväte som bildats i djupvattnet försvann. Men sedan dess har syret snabbt försbrukats och svavelväte har bildats på nytt. Redan 2017 var den beräknade ytan med syrefria bottnar rekordstor och till 2018 ökad ytan ytterligare. Beräkningen av utbredningen av syrefria bottnar görs med data från den period på året då syrebristen normalt är som störst, vilket är augusti-oktober.

Syrekarta hösten 2017
Utbredning av syrefria och syrefattiga områden i Östersjön under hösten 2017 Förstora Bild
Syrekarta hösten 2018
Utbredning av syrefria och syrefattiga områden i Östersjön under hösten 2018. Resultatet för 2018 är preliminära. Förstora Bild

– Eftersom många djur påverkas allvarligt redan av en kortare period med syrebrist är det intressant att veta den maximala utbredningen av syrebrist. Syrebristen är som störst under hösten eftersom det då finns mycket organiskt material från sommarens produktion av plankton. Det är nedbrytningen av organsikt material som förbrukar syret i vattnet, förklarar Lena Viktorsson.