– Mer konkurrens om vattnet ger ett ökat behov av kunskap om vattentillgångar och vattenbehov för att kunna planera användningen av vattnet på ett bra sätt. Det gäller framför allt under torrperioder då de viktigaste behoven, som till exempel livsmedelsförsörjning och tillgång till dricksvatten, behöver prioriteras, säger Maria Elenius, hydrolog på SMHI.
Kan användas av många
Rapporten beskriver hur beräkningen av Sveriges vattenbalans kan förbättras genom att man tar hänsyn till jordbruksbevattningen.
– Både SMHI och Jordbruksverket har direkt användning av beräkningsmodellen som vi har kommit fram till, och i förlängningen är tanken att även Länsstyrelser och andra med ansvar för vattenplanering ska få bättre underlag för sina beslut. Det kan till exempel vara att Havs- och Vattenmyndigheten bättre ska kunna bedöma bevattningens påverkan på vattendrag, speciellt under torrperioder. Andra möjligheter när resultaten har vidareutvecklats är att de skulle kunna bli till nytta för lantbrukare som vill se över möjligheten att spara vatten i bevattningsdammar, eller helt enkelt planera bevattningen den närmaste tiden, säger Maria Elenius.
Intervjuer med lantbrukare
I arbetet med rapporten har en referensgrupp intervjuats för att få ökad kunskap om vilka bevattningsmetoder och prioriteringar mellan grödor som är vanligast i Sverige. Denna information har sedan använts för att ställa in parametrar till beräkningsmodellen. Därpå har den beräknade bevattningen och dess effekter på flöden jämförts med flödesobservationer och vad som framkommit vid intervjuer med lantbrukare inom ett pilotområde i Skåne (Vramsån).
Fler områden ska testas framöver
SMHI och Jordbruksverket planerar att fortsätta detta samarbete för att utveckla och testa beräkningarna på flera områden, inklusive att inhämta mer detaljerad information om bevattning. Förhoppningsvis kan sedan bevattningsberäkningarna ingå i den officiella S-HYPE versionen och användas vid beräkning av flöden och näringsämnestransport i hela landet.