Nu satsar Sverige på att mängden kortlivade luftföroreningar, såsom partiklar, marknära ozon, metan och fluorkolväten, ska minska. SMHI ansvarar för samordningen av detta arbete.
– Flera frågeställningar runt kortlivade klimatpåverkande ämnen, så kallade SLCP (Short-Lived Climate Forcers), ligger nära forskningsfronten och SMHI har sedan länge en stark forskning inom både klimat och luftmiljö, säger Joakim Langner, samordningsansvarig på SMHI.
Som namnet antyder har kortlivade klimatpåverkande ämnen betydligt kortare uppehållstid i atmosfären jämfört med långlivade växthusgaser som koldioxid och andra växthusgaser. Det innebär att åtgärder mot SLCP snabbt kan ge ett visst skydd mot klimatförändringar.
Snabb effekt köper tid för långsiktiga klimatåtgärder
Arbetet med SLCP är en viktig faktor i det långsiktiga klimatarbetet.
– Med åtgärder mot SLCP kan klimatet skyddas på kort sikt genom att exempelvis fördröja en uppvärmning i utsatta områden och globalt. Därmed ökar chanserna för att åtgärder mot de långlivade växthusgaserna ger effekt, och begränsar klimatförändringar på längre sikt, förklarar Joakim.
SMHI samordnar Sveriges insatser
Regeringen har tagit fram en strategi med ett antal aktiviteter för arbetet med kortlivade klimatpåverkande ämnen. Som exempel driver Naturvårdsverket utvecklingen av bättre inventeringar av sotutsläpp, och genom samverkan med FNs miljöprogram UNEP tas en aktionsplan fram för att minska SLCP internationellt.
– SMHI har fått den nationella samordningsrollen, men många myndigheter är involverade i arbetet. Vi etablerar nu en samordningsgrupp med dessa myndigheter för att följa upp vad de kan göra för att bidra till den strategi som regeringen har tagit fram, berättar Joakim.
Ett led i denna samverkan har varit att samla information kring SLCP på en ny webbsida, www.smhi.se/slcf, som drivs av SMHI och Naturvårdsverket.
Den 12 maj 2011 övertar Sverige ordförandeskapet i Arktiska rådet, vilket är ett av de forum där frågan om åtgärder mot SLCP kommer att drivas. Inför detta arrangeras ett seminarium för att diskutera vad Sverige, och Arktiska rådet, kan göra för att minska påverkan av SLCP på klimat och luftkvalitet.
Stora klimatförändringar i Arktis
200 forskare från hela världen har på uppdrag av Arktiska rådet sammanställt klimatsituationen i Arktis. I den nyligen publicerade rapporten ”Impacts of climate change on snow, water, ice and permafrost in the Arctic” konstaterar man att klimatförändringarna i Arktis är betydligt mer omfattande och sker betydligt snabbare än vad man hittills har trott.
– Sotpartiklar som faller ner på snö och is i Arktis påskyndar avsmältningen och är en av orsakerna till att klimatförändringen är starkare i Arktis än den genomsnittliga globala uppvärmningen, säger Joakim och fortsätter:
– Enligt beräkningar i den nya rapporten kommer temperaturen fram till 2100 att stiga med ytterligare 3 till 7 grader. En sådan temperaturhöjning medför kraftig issmältning och den globala havsnivån kan därmed stiga med 0,9 – 1,6 meter till år 2100. Det är en anledning till varför Sverige anser att det är viktigt att minska mängden SLCP i atmosfären.
Arbete på bred front
Förutom arbetet genom webbsidan och Arktiska rådet, pågår aktiviteter för att minska utsläppen av SLCP på flera fronter, både inom Sverige och internationellt.
– Aktiviteten kring SLCP har ökat markant. Tidigare var det främst ett forskningsämne, men nu, så handlar det allt mer om att använda forskningsresultaten för konkreta åtgärder i syfte att bromsa klimatförändringarna, säger Joakim och fortsätter:
– Inom kort är SLCP troligtvis ett mer känt begrepp, som används i diskussioner om klimatförändringar, kanske lika välbekant som ordet växthusgaser.