Det är stort fokus på restaurering av våtmarker. Tidigare dikades många våtmarker ut för att ge större åkerareal och förbättra skogstillväxten. Nu vill man både restaurera gamla våtmarker och anlägga nya.
Anledningarna är många: våtmarker är bra för den biologiska mångfalden och de reducerar läckage av näringsämnen och föroreningar.
Dessutom kan de stärka vattenhushållningsförmågan, det vill säga att de lokalt kan minska höga flöden och öka låga flöden. Restaurering av våtmarker kan bidra till en bättre grundvatten-tillgång och genom restaurering minskar man även avgången av kol till atmosfären.
Öka kunskapen om våtmarkernas egenskaper
Vilken effekt en våtmark har beror på många olika parametrar. Därför har Naturvårdsverket (NV) gett i uppdrag till SMHI och Sveriges geologiska undersökning (SGU) att sammanställa och ta fram ny kunskap. Syftet är att öka kunskapen om våtmarker och göra det enklare att hitta den information som behövs. Det gäller både om man är våtmarkssamordnare på en länsstyrelse, handläggare för lokala naturvårdssatsningar och vattenvårdsprojekt, eller bara nyfiken på att lära sig mer.
Hydrologiskt perspektiv...
– I arbetet har SMHI stöttat med kunskapsunderlag med det hydrologiska perspektivet, bland annat hur olika typer av våtmarker påverkar hydrologin, säger Ghasem Alavi, hydrolog på SMHI.
SMHIs hydrologer har gått igenom stora mängder forskningsmaterial från hela världen och utifrån dessa skrivit artiklar till Kunskapsbanken på smhi.se.
– Här presenterar vi bland annat olika definitioner och klassificeringar av våtmarker, skillnaden mellan olika typer av våtmarker och hur våtmarker fungerar i verkligheten. Där kan det till exempel handla om vilka våtmarkstyper som är effektiva mot översvämningar och vilka som inte är det, säger Ghasem Alavi.
... och geologiskt perspektiv
– SGU bidrar med geologisk data som kan användas för att bedöma om en planerad våtmark kan påverka grundvattennivån i omgivande mark. En högre grundvattennivå är ofta fördelaktigt eftersom tillgången på vatten ökar. I vissa fall kan dock en höjd grundvattennivå påverka pågående markanvändning negativt. På SGU finns dessutom information om torvmarker som kan användas för att bedöma om en våtmark kan leda till minskad avgång av kol, säger Gustav Sohlenius, statsgeolog på SGU.
Samordnad våtmarksinformation
Informationen om våtmarker ligger på de båda myndigheternas webbplatser, är samordnad och länkar till varandra.
Projektet är finansierat av Naturvårdsverket. Målet är att samordna information och forskningsresultat om våtmarkens hydrologi för att till exempel kunna hänvisa hit vid ansökningar om anläggning av nya våtmarker.
– Tack vare vårt samarbete med SMHI och SGU sprider vi kunskap om våtmarker och hur de fungerar samt ger verktyg för den som planerar att restaurera en våtmark. Att restaurera våtmarker, och särskilt torvmarker, är en enkel och effektiv åtgärd för att minska växtgasutsläpp och stärka biologisk mångfald, säger Eva Amnéus Mattisson, projektledare på Naturvårdsverket.