Skyfall, det vill säga kortvarigt och högintensivt regn, är en fara i samhället. Följderna av ett skyfall kan till exempel bli översvämmade källare, ofarbara vägar och slamströmmar. Skyfallen förväntas bli mer intensiva i ett framtida, varmare klimat.
– Tjänsten ”Skyfallsstatistik: Regional statistik för extrema korttidsregn” visar både regional historisk statistik och framtida uppskattningar av hur skyfallens intensitet kommer att utvecklas med tanke på olika klimatscenarier. Informationen kan till exempel användas för planering av samhällets infrastruktur, skyfallsmodellering och klimatanpassningsfrågor, säger Jonas Olsson, forskare inom hydrologi och projektledare på SMHI.
Webbtjänsten är främst riktad till professionella aktörer inom till exempel kommuner, länsstyrelser, regioner och företag, men även en regnintresserad allmänhet finner naturligtvis både nytta och nöje med den.
– Som privatperson kanske man är intresserad av att få svar på hur ovanligt ett regn har varit, om man har mätt upp ett antal millimeter regn under en viss tid hemma i trädgården. Det kan webbtjänsten också ge svar på, säger Jonas Olsson.
För att visa regnmängden ställer användaren in vilken region i Sverige det gäller (placering), återkomsttid och skyfallets varaktighet i tid. Olika klimatscenarier visas så man ser hur det kan bli i framtiden.
Automatiserad insamling av nederbördsdata en förutsättning
Den hydrologiska forskningen som ligger som grund för webbtjänsten började redan 2016. År 2017 publicerades rapporten ”Extremregn i nuvarande och framtida klimat Analyser av observationer och framtidsscenarier”
– Det fanns ett behov att få bättre information om skyfall. Tidigare statistik var baserad på färre stationer eller kortare tidsperiod. Men 2017 hade vi fått ihop 20 års data från nästan 140 automatstationer jämnt fördelade över hela Sverige, som mätt regn så ofta som var 15:e minut. All denna data gjorde att vi hade goda förutsättningar för att analysera korta intensiva skyfall och deras statistiska egenskaper som hur ofta och var de inträffar, säger Jonas Olsson.
Omfattande forskning ligger bakom tjänsternas tillkomst
Sagt och gjort. Datan laddades ner och analyserades. Minutiöst.
– Dels gjorde vi en historisk analys där vi letade efter regioner där skyfallen har liknande egenskaper. Av den informationen definierade vi fyra olika regioner med ungefär lika många automatstationer i varje.
En annan del av bakgrundsarbetet till det som nu används i webbtjänsten var att i mätningarna leta upp och plocka ut perioder med högintensivt regn. Därefter beräknades samband mellan återkomsttid, varaktighet och regnmängd.
Utöver detta har även SMHIs hydrologiska forskare analyserat klimatdata.
– Här har vi använt oss av olika scenarier för att beräkna framtida klimatförändringar och för att bedöma hur skyfallen ökar med tiden för olika utsläppsnivåer, säger Jonas Olsson.
Det är all denna data som SMHIs webbutvecklare i sin tur har använt sig av för att ta fram den nya användarvänliga webbtjänsten.