Nationell konferens: ”Takten på klimatanpassning måste höjas”

Temperaturen ökar, vi får fler värmeböljor, skyfall och stigande hav. Många aktörer är igång med att rusta sina verksamheter för ett klimat i förändring. Men insatserna behöver bli fler och mer kraftfulla. Klimatanpassning i Sverige var temat vid SMHIs stora konferens som nyligen arrangerades i Norrköping.

Det har blivit drygt en grad varmare i genomsnitt i Sverige under de gångna 60 åren, samtidigt som nederbörden har ökat med åtta procent. Förändringen förväntas bli fortsatt större och enligt FN:s klimatpanel IPCC står det utan tvivel att det är människan som påverkar utvecklingen.

– Klimatförändringen är ofrånkomlig. Vi måste minska utsläppen av växthusgaser men samtidigt ta krafttag med att anpassa till klimatets förändring. Nu intensifierar vi arbetet för att minska samhällets sårbarhet. Det sade generaldirektör Håkan Wirtén i inledningen till SMHIs nationella konferens ”Klimatanpassning: Klara färdiga gå”.

Människor som samtalar
Konferensen om klimatanpassning gav tillfälle till många möten och diskussioner.

Brett spektrum i konferensprogrammet

Konferensen som hölls 4 - 5 oktober i Norrköping tog upp många frågor kring klimatanpassning, bland annat erfarenheter från kommuner, hur man kan arbeta kring rättvisa och för bättre säkerhet och beredskap. Andra teman var att använda konst och kultur för att skapa engagemang och att företag kan ha affärsnytta genom att minska sina klimatrelaterade risker.

Här presenterades även det senaste från klimatforskningen och klimatkorrespondent Erika Bjerström visade på att förändringar i klimatet ger stora effekter och påverkar människor världen över.

Fem personer i en panel
En reflektion av de gångna tio åren och vad som är viktigt för framtiden. Från vänster Karin Hjerpe, moderator, Kerstin Grönman, Åsa-Britt Karlsson, Maria Rothman, Måns Enander och Sofie Storbjörk.

Tioårsjubileum med reflektion för framtiden

Konferensen arrangerades av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning som firade sitt 10-årsjubileum.

– Dagarna gav oss tillfälle att reflektera över de viktigaste framstegen under de gångna åren, men framförallt vad vi behöver lägga mer fokus på för framtiden, säger Karin Hjerpe, verksamhetsledare för kunskapscentrumet.

Närmare 300 deltagare från kommuner, regioner, myndigheter, företag och andra organisationer deltog. Många framförde att man fått med sig ny kunskap, inspiration och idéer för att fortsätta sitt klimatanpassningsarbete, men inte minst nya kontakter för att utbyta erfarenheter.

Samtal över bordet
Kunskapsutbyte och inspiration var viktiga delar av klimatanpassningskonferensen.

Klimatanpassningen har breddats

Erik Glaas och Mattias Hjerpe, lektorer vid Centrum för klimatpolitisk forskning vid Linköpings universitet, avslutade konferensen med att konstatera att frågorna kring klimatanpassning har breddats betydligt under de gångna åren. Från ett starkt fokus på stora teknikprojekt som dammar, vallar och vägar ser numera många aktörer även på en rad andra aspekter.

– Idag är frågorna betydligt bredare. Bland annat reflekterar vi mer över hur människor påverkas av förändringarna, och det arbetet behöver stärkas. Vi behöver också engagera fler medborgare - vad är det för stad eller landsbygd vi vill ha?

Minska risker och ta tillvara möjligheter

Klimatanpassning innebär att minska riskerna som ett förändrat klimat ger, exempelvis översvämningar, bränder, ras och skred. Det gäller också att ta tillvara positiva effekter, till exempel en längre växtsäsong. Hela samhället berörs av det varmare klimatet.