Från den 7 till 9 februari möts samarbetspartnerna i projektet för en kick-off i SMHIs lokaler i Norrköping. Torben Königk som är klimatforskare och samordnare av projektet inledde mötet med att hälsa forskare från runt om i Europa välkomna. Mötet hålls i en hybridvariant med 46 personer som är med på plats och 56 personer som deltar digitalt. Dagarna kommer framförallt innehålla presentationer, diskussioner och nätverkande som ska lägga grunden för projektets fem år.
Verktyg för bättre kunskapsunderlag
Målet med OptimESM är att inom fem år leverera ny och policyrelevant kunskap om konsekvenserna av att nå eller överskrida olika nivåer av global uppvärmning. Inklusive risken för snabba förändringar i klimatsystemet och vilka effekter som det har på en regional skala.
- EU har identifierat att det behövs bättre kunskapsunderlag om de pågående klimatförändringar och tippningspunkter, för att beslutfattare på olika nivåer ska kunna fatta hållbara beslut. Med de nya klimatsystemmodellerna har vi verktyget att förse dem med det, säger Torben Königk.
Kombinerar hög upplösning och detaljerade beskrivningar
De nya klimatmodellerna som projektet tar fram kombinerar hög upplösning med detaljerade beskrivningar av viktiga fysiska och biokemiska processer. OptimESM kommer att utveckla nya utsläpps- och markanvändningsscenarier för tidsperioder fram till år 2300.
Det inkluderar scenarier där målen i Parisavtalet nås, och andra som tillfälligt eller permanent överskrider Parismålen. Utifrån dessa scenarier kan OptimESM leverera långsiktiga klimatberäkningar som ökar vår förståelse för risken att utlösa potentiella tippningspunkter i klimatsystemet gällande inlandsisar, havsis, havscirkulation, marina ekosystem, permafrost och landekosystem.
Det huvudsakliga målet med OptimESM är att utveckla nästa generations klimatsystemmodeller (ESM) som sammanför ökad modellupplösning och processrealism. Det för att kunna leverera långsiktiga klimatprojektioner som bättre stöder politiska och samhälleliga behov, ger vägledning om regionala klimatförändringar på olika nivåer av global uppvärmning samt visar risken för plötsliga förändringar av jordsystemet vid dessa uppvärmningsnivåer och dess regionala effekter.
Ärofylld uppgift för SMHI att leda projektet
SMHIs experter och forskare har mångårig erfarenhet av att arbeta med klimatmodellering. SMHIs klimatologiska forskningsenhet som funnits sedan år 1997 studerar och informerar om klimatsystemet och de underliggande processerna, samt klimatets svängningar och dess framtida utveckling både globalt och regionalt. Våra främsta arbetsredskap är de globala och regionala klimatmodeller som vi också är med och utvecklar bland annat i OptimESM.
- Att få leda det här projektet visar vilken erfarenhet vi har och vilken god relation vi har med våra internationella samarbetspartners. Det ska bli oerhört spännande att utveckla modellerna, men också att kommunicera resultaten med beslutsfattare på olika nivåer, säger Helena Martins, forskningskommunikatör på Rossby Centre, som ska leda kommunikationen och kunskapsspridningen av OptimESM.
Nyligen lyfte Europeiska kommissionen SMHIs forskningsbidrag till den naturvetenskapliga grunden för IPCC:s rapporter. Kommissionen har publicerat en översikt över ett tjugotal EU-finansierade forskningsprojekt vars resultat bidragit till IPCC:s arbetsgrupp I rapport. SMHIs klimatforskningsenhet har medverkat i 8 av de totalt 22 projekt som kommissionen lyfter.