Kartläggning av näringsämnen till Storsjön ger grund för effektiv åtgärdsplan

Storsjön vid Sandviken i Gävleborgs län har sedan länge haft problem med övergödning. Med hjälp av SMHIs beräkningsmodeller har områden med hög näringsämnesbelastning identifierats och förslag på åtgärder tagits fram i syfte att förbättra den ekologiska statusen.

På 1990-talet bildades Storsjöprojektet, med syfte att ta reda på orsakerna till övergödningen och ge förslag på åtgärder som kunde förbättra sjöns vattenkvalitet. Inom projektet togs en utredning fram som visade källorna till övergödningen och gav förslag på åtgärder.

Sandvikens kommun har initierat en uppföljande utredning för att utvärdera om genomförda åtgärder haft effekt och klargöra var åtgärder bäst sätts in baserat på nuvarande situation. SMHIs del av utredningen genomfördes på uppdrag av miljökonsultföretaget Calluna, vilka anlitats av Sandviken kommun. 
SMHI har även utrett sjöns fosfordynamik i syfte att uppskatta hur internbelastningen i sjön varierar och hur mycket den bidrar till övergödningsproblematiken.

Resultatet visade att nettobelastningen av kväve ökat något från sjön medan fosforbelastningen minskat med ca 40 procent sedan utredningen från 1998. Siffrorna ska dock tolkas med försiktighet då olika modeller använts i de olika utredningarna.

Internbelastningen, som är en process som frigör fosfor som tidigare sedimenterats på bottnar i övergödda sjöar, av fosfor i sjön bedömdes vara relativt stor, men endast bidra marginellt till belastningen ut ur sjön.– Med hjälp av våra modeller får vi en heltäckande bild av näringsämnespåverkan på Storsjön och kan styra rätt åtgärd till rätt plats, säger Sofia Åström, gruppchef Vattenmiljö och Hydraulik, SMHI.

Övergödning är ett stort problem i flera av Sveriges sjöar och kustvatten och flera av den uppnår varken god ekologisk eller kemisk status.

SMHIs modellverktyg viktigt för projektet

S-HYPE-modellens parametrar är kopplade till bland annat markanvändning, nederbörd, temperatur, avdunstningsparametrar och jordart. Modellen har med de viktigaste källorna och sänkorna för näringsämnena, tillexempel gödsling, nedplöjning av växtrester, diffusa källor, denitrifikation och växtupptag samt punktkällor.
Med hjälp av modellen kan flödet av näringsämnen kartläggas, källfördelas och illustreras per delavrinningsområde vilket bidrar till en effektiv åtgärdsplanering.

Kustzonsmodellen används framförallt för att beskriva näringsämnesdynamik i kustvatten men kan även användas för att beskriva näringsämnesdynamiken inklusive internbelastningen i större sjöar.Modellen använder indata i form av näringsämnesbelastning från S-HYPE, data om väder, atmosfärisk deposition och geografisk information så som djupfördelning.