Nedisning har ingenting med isläggning eller isutbredning att göra. Det handlar om vatten som stänker upp på fartyg och fryser till is. När det är kallt i vattnet och i luften, samtidigt som det blåser, kan vatten som stänker upp snabbt frysa till. På större fartyg är det den spray som bildas av fartygets gång genom vattnet som är den främsta orsaken till nedisning. Mindre fartyg och fiskebåtar kan även påverkas av den spray som vinden river från vågtopparna.
Instabilitet och andra problem
– När is samlas på ett fartyg förändras dess tyngdpunkt och fartygets stabilitet kan påverkas starkt av isens tyngd. Nedisning kan också ställa till med andra problem. Det kan bli mer riskabelt att röra sig på däck, sikten kan försämras och räddningsutrustning kan frysa fast, berättar vakthavande oceanograf Sofie Schöld.
Vakthavande oceanograf på SMHI övervakar vind- och temperaturförhållanden över Sveriges omgivande hav samt i Vänern, och utfärdar varningar i berörda områden då risk för nedisning föreligger. SMHIs nedisningsvarningar riktar sig främst till handelssjöfarten och är därför anpassade till större fartyg.
Mindre vanligt i saltare vatten
SMHI utfärdar risk för nedisning i två olika allvarlighetsgrader: måttlig nedisning vilket innebär 1-3 centimeter istillväxt på 4 timmar, och svår nedisning som innebär en istillväxt på 4 centimeter eller mer under samma tid.
– På Östersjön sträcker sig nedisningssäsongen från november till april. På Skagerrak och Kattegatt är det mindre vanligt med eftersom vattnet där är saltare och har en lägre fryspunkt. Vatten som stänker upp kan nämligen frysa till först när temperaturen är lägre än havsvattnets fryspunkt, berättar Sofie.
Just nu har SMHI risk för måttlig nedisning av fartyg utfärdad på Bottenviken, Norra Kvarken och Norra Bottenhavet.