Hydrologiprofessor inför historiskt FN-möte: ”Det behövs ett IPCC för vattenfrågor”

Den 22 mars, på Världsvattendagen, startar FN:s stora vattenkonferens i New York. Berit Arheimer, professor i hydrologi vid SMHI, deltar.

"När det gäller vattenfrågor är gapet mellan forskning och dagens beslutade policys stort. För att stödja beslutsfattande att nå hållbarhetsmålen behövs en vetenskaplig sammanställning av den globala kunskap som vi har idag", menar Berit Arheimer. 

Porträtt på en kvinna.
Berit Arheimer.

FN:s stora vattenkonferens 2023 i New York är historisk då den inte anordnats sedan 1970-talet. SMHIs professor i hydrologi, Berit Arheimer, tillika president för organisationen International Association of Hydrological Sciences (IAHS), kommer att i sin roll som president för IAHS att driva på för att skapa ett ”IPCC för vattenfrågor”.

Det behövs kunskapssammanställningar

Flera tunga organisationer som Sustainable Water Future Programme (SWFP), UNESCO's Intergovernmental Hydrological Programme (IHP), Future Earth's Sustainable Water Future Programme (SWFP) och Meteorologiska världsorganisationen (WMO) driver på gemensamt i samma riktning – med målet att man vill se regelbundna kunskapssammanställningsrapporter av den globala vattenforskningen, likt de som FNs klimatpanel (IPCC) publicerar.

Vattenfrågan är global, men problemen ser olika ut lokalt. Oftast handlar det om att det är för mycket vatten, för lite vatten, eller för skitigt vatten. Och det här är ett jätteproblem - idag saknar en fjärdedel av världens befolkning tillgång till säkert dricksvatten, och en tredjedel av världens befolkning saknar varningssystem för torka och översvämningar, säger Berit Arheimer. 

Fler problem i klimatförändringens spår

Samtidigt ser klimatförändringen ut att skapa fler vattenrelaterade problem i världen, exempelvis genom att torka och översvämningar som både blir vanligare och intensivare. Flera lokala områden förväntas också att få problem som de inte behövt hantera i samma utsträckning tidigare, och här menar forskarna att en sammanställning av den globala forskningen är viktig.

I Sverige har vi framförallt varit påverkade av översvämningar och lärt oss hantera problem kopplade till det. Men i framtiden förväntas delar av Sverige att få ökade problem med torka, och där saknar vi erfarenhet av hur vi ska prioritera vatten vid torka. Kunskap som dock redan samlats in i andra delar av världen, säger Berit Arheimer och fortsätter:
Vi behöver mer kunskap om samspelet mellan globala och lokala processer inom vattenforskningen för att förstå de förändringar som sker nu och hur vi kan få till bättre vattenhantering, varningssystem och åtgärder. Därför hoppas jag att man under Vattenkonferensen beslutar att genomföra regelbundna sammanställningar av vattencykeln och analyser av påverkansfaktorer.

Berit Arheimer i två paneldiskussioner

FN:s vattenkonferens pågår i tre dagar och har en öppnings- och avslutningssession, sex sessioner i plenum, och fem sessioner för interaktiva dialoger inom olika teman. Dessutom ordnas ett stort antal sido-events både inne i FN:s högkvarter och utanför. Berit kommer medverka som expert i två paneldiskussioner i FN:s högkvarter:

FN:s officiella webbplats för konferensen: sdgs.un.org/conferences/water2023