Hur ska Sverige möta klimatförändringen – expertråd höll bred dialog

Hela samhället påverkas av ett varmare klimat, något som kräver både minskade utsläpp av växthusgaser och klimatanpassning. Nationella expertrådet för klimatanpassning har en uppgift att flytta fram Sveriges positioner, och inför kommande rapport till regeringen arrangerades nyligen ett webbinarium med en rad aktörer. Särskilt lyftes kommunernas arbete, torka och vattenbrist och hur Sverige påverkas av klimatförändringar i andra länder.

Nationella expertrådet för klimatanpassning ska i slutet av nästa år lämna en rapport till regeringen med förslag på inriktning av det nationella arbetet för klimatanpassning. Nyligen arrangerade rådet ett webbinarium för att berätta om det pågående arbetet och få in synpunkter. Närmare 150 deltagare från kommuner, myndigheter, departement, forskning, företag, bransch- och intresseorganisationer deltog.

Porträttbild
Lisbeth Schultze Foto Misak Nalbandian

– Det är viktigt att se helheter och olika perspektiv. Därför behöver vi ta del av erfarenheter, inte minst de skilda utmaningar som olika delar av landet har. Med vår rapport vill vi flytta fram Sveriges position så att vårt samhälle blir mer robust, sade Lisbeth Schultze, ordförande för expertrådet.

– Klimatanpassning kan bidra till det goda samhället. Men vi måste börja nu, ju längre vi väntar desto större insatser kommer behövas. Men det finns inget facit för exakt hur det ska göras och därför behöver vi arbeta i etapper och utvärdera efter hand.

Att bygga ett attraktivt samhälle

Klimatanpassning innebär att minska riskerna och att bygga ett attraktivt samhälle. Det kan handla om att förebygga torka, minska risker för översvämningar och hälsoeffekter under värmeböljor. Minst lika viktigt är att ta hänsyn till hur klimatförändringar i andra länder påverkar oss i Sverige – exempelvis direktimporteras hälften av allt vårt livsmedel, en del från länder där klimatförändringen slår hårt mot jordbruket.

Vattenfrågan är också en central fråga för rådets kommande rapport. Särskilt i fokus står torka och vattenbrist, där rättviseaspekter blir tydliga – hur och vem ska prioritera mellan olika intressen?

– Vi behöver bland annat bli mer vatteneffektiva som att återanvända vatten eller använda vatten med lägre kvalitet till vissa ändamål, sade Irene Bohman, ledamot i expertrådet och vattenvårdsdirektör för Södra Östersjöns vattenmyndighet.

Kommunerna är centrala aktörer 

Kommunerna har en nyckelroll och ett stort ansvar i det svenska klimatanpassningsarbetet, vilket behöver ingå som en naturlig del i planering och beslutsfattande.

– Dels ska planer beslutas, men det måste också finnas förmåga och verktyg att säkerställa att frågan inte förhandlas bort. Vi behöver förstå att kommunerna fungerar mycket olika och därför måste styrningsmedel fungera för alla, sade Sofie Storbjörk, ledamot i expertrådet och docent i miljövetenskap vid Linköpings universitet.

En röd tråd under webbinariet var att arbetet med att minska utsläppen och att klimatanpassa ska ske sammanhållet.  Johan Kuylenstierna från Klimatpolitiska rådet betonade att det finns många synergier, men också konflikter. Som exempel nämnde han att städer behöver ta hänsyn till utsläpp men även hantera effekter som ett förändrat klimat ger.

Kunskap för nästa regeringsrapport

Expertrådet som tillsattes för två år sedan samlar in befintlig kunskap som underlag inför sin rapport. Flera tematiska rapporter har tagits fram och dialog förs med olika aktörer som branschorganisationer och motsvarande expertråd i Storbritannien.

– Vetenskaplighet är en ledstjärna i vårt arbete. Just nu tittar vi bland annat på lagar och styrmedel samt rättvisefrågor, något som blir allt viktigare. Vi ser hur olika åtgärder kopplas mot FN:s hållbarhetsmål i Agenda 2030, sade Lotta Andersson vid expertrådets sekretariat på SMHI.

Webbinariet följdes av dialogseminarier för att diskutera vilka regionala risker som särskilt behöver lyftas och vilka åtgärder som krävs när det gäller klimatanpassning.

Nationella expertrådet för klimatanpassning är tillsatt av regeringen. Rådet är knutet till SMHI men oberoende i sina beslut.