För att följa och förstå klimatet behövs noggranna, regelbundna och långsiktiga observationer, mätningar av till exempel temperatur och nederbörd. Mätstationer varifrån SMHI samlar in data finns runt om i Sverige och på många platser har mätningarna pågått under mycket lång tid. I Abisko har placeringen av mätplatsen har varit i princip oförändrad sedan 1913.
Jag vill rikta ett stort tack till Polarforskningssekretariatet som ansvarar för mätningarna i Abisko! Observationerna har stor betydelse för SMHIs prognosarbete och för att kartlägga klimatförändringar, och det är väldigt viktigt med långa mätserier utan avbrott, säger Håkan Wirtén, generaldirektör vid SMHI.
Vi är stolta över att hålla i stafettpinnen för de mätningar som pågått sedan 1913. Myndighetssamarbetet med SMHI bidrar till att Sverige säkerställer tillgängliggörande av unika data som är viktiga för klimatforskning på global nivå, säger Katarina Gårdfeldt, direktör för Polarforskningssekretariatet.
Arktis extra påverkat av klimatförändringen
Långa mätserier är avgörande för att följa hur klimatet förändras. Vi befinner oss i en mycket snabb klimatförändring. Människan har värmt upp jordens klimat med drygt 1 grad sedan 1800-talet, främst genom utsläpp av växthusgaser. Arktiskt klimat – där Abisko ligger – är extra påverkat av klimatförändringen. I Abisko är temperaturökningen sedan förindustriell tid drygt 50 procent större än det globala medelvärdet. I Arktis som helhet är temperaturökningen mer än dubbelt så stor jämfört med det globala medelvärdet.
Gustav Strandberg, klimatforskare vid SMHI, förklarar:
Enligt SMHIs beräkningar av framtida klimat, fram till år 2100, bedöms medeltemperaturen för vintern i Norrbottens län, där Abisko ligger, öka med ytterligare omkring 5 grader, jämfört med 1971-2000.
Årsmedeltemperaturen i Norrbotten kan enligt SMHIs beräkningar öka med ända upp till 2,5 grader, eller med nästan fyra grader beroende på hur utsläppsvägarna för växthusgaser utvecklas.
Studera beräkningar i SMHIs klimatscenariotjänst
Ett varmare klimat betyder att årstiderna förändras. Ett varmare klimat innebär till exempel färre kalla dagar, sådana förändrade förhållanden skapar nya förutsättningar för många verksamheter, till exempel rennäring och turism.
I SMHIs klimatscenariotjänst går det att studera beräkningar av framtida klimat. I webbtjänsten visas till exempel så kallade nollgenomgångar, som vintertid blir betydligt fler i framtiden i norra Sverige. Nollgenomgångar definieras som antalet dygn då dygnets högsta temperatur varit över 0 grader Celsius under samma dygn som dygnets lägsta temperatur varit under 0 grader Celsius.
Webbtjänsten visar också att vegetationsperiodens längd i norra Sverige beräknas öka med upp till 30 dagar, även i ett moderat utsläppsscenario med minskande växthusgasutsläpp (RCP4.5)
SMHIs klimatscenariotjänst på smhi.se - enkel version
SMHIs klimatscenariotjänst på smhi.se - fördjupad version
Mer forskning behövs
Det som händer i Arktis påverkar också andra områden längre söderut.
Minskningen av Arktis is- och snötäcke är en viktig anledning till den starkare uppvärmningen i Arktis jämfört med det globala medelvärdet, och det leder till en minskad temperaturskillnad mellan Arktis och lägre breddgrader. Den här minskade temperaturskillnaden kan i sin tur påverka de storskaliga vindmönstren i atmosfären. Framförallt kan det leda till mer ihållande vädersituationer som kan öka risken för ihållande extrema väderförhållanden, säger Torben Königk, klimatforskare vid SMHI.
Isminskningen kommer också att påverka förhållandena i det arktiska havet eftersom vinden kan blanda om havet bättre och inflödet av sötvatten förändras. Detta kommer påverka både havets storskaliga cirkulation som till exempel Golfströmmen, men också arktiska havets ekosystem.
Men det behövs mer forskning för att förstå alla effekter som den starka uppvärmningen i Arktis kommer att ha i framtiden, då många förändringar sker samtidigt som kan ha olika, delvis motsatta effekter, påpekar Torben.