FN:s klimatpanel IPCC: Det är bråttom med klimatåtgärder

Budskapet i IPCC:s syntesrapport är tydligt; klimatförändringen påverkar redan människor och ekosystem. Läget är allvarligt och det är bråttom, men lösningar finns. Rapporten återspeglar det som klimatpanelen visat i tidigare rapporter, men tonen är högre och mer allvarlig.

Idag, den 20 mars, presenterade FN:s klimatpanel IPCC syntesrapporten, som är den sammanfattande och avslutande rapporten inom IPCC:s sjätte utvärderingscykel. IPCC:s syntesrapport syftar till att ge beslutsfattare viktigt kunskapsunderlag för att förstå klimatförändringen, dess effekter och risker samt möjligheter att möta den. Syntesrapporten lyfter fram att det är mänsklig påverkan som otvetydigt har värmt upp klimatsystemet, genom växthusgasutsläpp. Jämfört med 1850-1890 var den globala medeltemperaturen 1,1°C högre 2011-2020. De globala utsläppen har fortsatt att öka.

Ambitiösare åtaganden

”Denna syntesrapport understryker hur brådskande det är att vidta mer ambitiösa åtgärder och visar att om vi agerar nu kan vi fortfarande säkra en hållbar framtid för alla”, säger IPCC:s ordförande Hoesung-Lee i ett pressmeddelande från IPCC.

Pressmeddelande om syntesrapporten från IPCC (på engelska)

”Klimatbomben tickar. Men dagens IPCC-rapport är en guide för hur man desarmerar klimatbomben. Det är en överlevnadsguide för mänskligheten. Och den visar att 1,5-gradersmålet är möjlig att nå. Men det behövs ett stort steg i klimatarbetet”, säger FN:s generalsekreterare António Guterres i ett pressmeddelande från WMO.

Pressmeddelande från WMO - på WMO:s webbplats (på engelska)

Roger Sedin är biträdande chefsförhandlare för Klimatkonventionen, Regeringskansliet. Han medverkade vid den pressträff som SMHI arrangerade på eftermiddagen den 20 mars.

Sveriges klimatarbete baseras på vetenskap. Syntesrapporten är en bra grund för Parisavtalets globala översyn om hur vi ligger till mot Parisavtalets långsiktiga mål, som i sin tur ska driva på världens länder att ta fram ambitiösare klimatåtaganden under avtalet, sade han.

Några viktiga budskap

Syntesrapporten är omfattande. I dess sammanfattning för beslutsfattare (SPM) sammanfattas huvudbudskapen. Starkt kondenserat handlar dessa om att:

  1. Det finns en snabbt krympande möjlighet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C eller långt under 2°C och för att säkerställa en livskraftig och hållbar framtid för alla.
  2. Klimatförändringarna orsakar redan negativa omfattande och alltmer oåterkalleliga förluster och skador på naturen och mänskliga system, vilket också försvårar att åstadkomma hållbar utveckling.
  3. Nuvarande klimatåtgärder både utsläppsminskning och anpassning är inte tillräckliga för klimatmålen eller att förebygga risker och skador.
  4. Det finns en lång rad genomförbara alternativ för ökad klimatambition, både utsläppsminskning och anpassning.
  5. De beslut och åtgärder som vi fattar under detta årtionde kommer att få konsekvenser för flera generationer under århundraden och längre.

Svensk översättning av huvudslutsatserna från sammanfattningen för beslutsfattare (SPM) av rapporten "Klimat i förändring 2023 - Syntesrapport"

Rapporten från IPCC presenteras efter ett beslutsmöte som genomfördes förra veckan. Från Sverige medverkade Markku Rummukainen, Sveriges kontaktperson för IPCC, SMHI, Camilla Andersson, Sveriges biträdande kontaktperson för IPCC, SMHI samt Olle Olsson, Energimyndigheten.

Det vetenskapliga underlaget till syntesrapporten är enormt stort, totalt citeras över 86 000 referenser i den sjätte utvärderingscykelns rapporter. Rapporten som lanserades idag är en syntes av all denna kunskap, förklarar Camilla Andersson.

”De närmaste åren är avgörande”

Det är bråttom och allt kortare om tid. De globala utsläppen fortsätter att öka, kolbudgeten börjar ta slut. En global temperaturökning på 1,5 grader ligger nära i tid och hittills tagna beslut räcker inte för att vända utvecklingen. Vilka åtgärder som vidtas de närmaste åren är avgörande, även på lång och mycket lång sikt, säger Markku Rummukainen.

Vid SMHIs pressträff medverkade Daniel Enström Stenson från Naturvårdsverket.

Det finns intressanta och relevanta slutsatser från IPCC som är viktiga för att kunna utveckla politik. Det kommer bli svårt att undvika 1,5 graders global uppvärmning, men alla länder måste göra sitt yttersta för att nå uppsatta mål – det gäller även Sverige. Det krävs en mix av styrmedel för att lyckas och rapporten innehåller mycket att hämta för dem som jobbar med policyutveckling, sade han.

Francis X. Johnson är en av författarna till syntesrapporten.

Läget är allvarligt och det börjar bli väldigt bråttom. Men det finns också goda nyheter - kostnader för förnybara energilösningar som sol och vind har minskat drastiskt senaste åren, liksom kostnaderna för batterier. Marknaden har växt otroligt mycket och jag tror det fortsätter – det är kostnadseffektiva omställningar, sade Francis X. Johnson Francis X. Johnson, Senior Research Fellow and Climate/Policy Lead, SEI-Asia, som också medverkade vid pressträffen.
 
Det som IPCC pekar på när det gäller behov av klimatåtgärder och anpassning globalt ser vi också i Sverige. Det pågår arbete som för många fokuserar mer på att bygga kunskap och sätta mål, än att göra konkreta insatser. Särskilt i den bebyggda miljön blir åtgärdsarbetet utmanande. Liksom globalt är det en ojämn fördelning av insatser i Sverige – kommuner vid kusten är exempelvis mera aktiva. Det finns en mängd intressanta och användbara anpassningslösningar och möjliga vägar, men takten behöver öka – fokus behöver flytta från planering till genomförande. Dessutom behöver den nationella styrningen bli tydligare, det krävs krafttag, sade Sofie Storbjörk, universitetslektor vid Linköpings universitet och ledamot i Nationella Expertrådet för klimatanpassning, vid SMHIs pressträff.