Enligt klimatscenarierna kommer Stockholms län få mer nederbörd och skyfall samt högre temperaturer och längre och mer intensiva värmeböljor i framtiden. Flera av konsekvenserna från dessa klimatförändringar kan lindras med vegetation och vattenstrukturer. Förutom det estetiska så ger till exempel träd skugga samt tar upp stora mängder vatten och gröna tak fördröjer dagvatten samt sänker den urbana temperaturen.
Grönska och klimatanpassning i kompakta städer
När städer förtätas är det ofta den tätortsnära naturen som exploateras vilket gör att dessa grönområden minskar eller försvinner. För att skapa grönare stadsdelar kan planeringsverktyget Grönytefaktorn användas vilket innebär att en viss del av tomtens yta måste bestå av vegetation och/eller vatten. Den grönytefaktor som utvecklats för Norra Djurgårdsstaden har framförallt tre syften; gynna biologisk mångfald, tillföra sociala värden i gårdsmiljön samt klimatanpassning.
Fyra byggherrar samarbetade på gemensam mark
I kvarteret Stora Sjöfallet i Norra Djurgårdsstaden samarbetade fyra byggherrar. De anlitade gemensamt en landskapsarkitekt, som gestaltade gårdsrummet samt räknade fram grönytefaktorn för tomten. En extern projektledare togs in för att underlätta samarbetsprocessen.
Utmaningarna med verktyget var bland annat att komma överens om bra lösningar för att komma upp i rätt grönytefaktor, samtidigt som de skulle möta andra krav som dagvattenhantering, solceller, cykelparkering, tillgänglighet med mera. Dessutom skulle gården gestaltas så att den blev en trivsam boendemiljö och rymmas inom budget.
Grönytefaktorn har resulterat i genomarbetade och grönskande gårdar i Norra Djurgårdsstaden som uppskattas av de boende, och de inblandade aktörerna är nöjda med verktyget.
Nytt anpassningsexempel
Exemplet med Grönytefaktorn beskrivs nu i idésamlingen för klimatanpassning, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning.