I inledningen av det gångna hydrologiska året var vattenflödena låga i vissa vattendrag i södra Sverige, liksom nivåerna i de stora sjöarna Vänern och Vättern.
Januari blev mild och nederbördsrik, vilket ledde till höga vattenflöden vid många vattendrag i Götaland och Svealand. Hus, vägar och järnvägar blev översvämmade.
Rekordflöden
I maj bidrog snösmältning och regn till en rekordstor vårflod i Torneälven och dess biflöde Muonioälven. Hus och vägar blev översvämmade. Samtidigt var april, maj och juni nederbördsfattiga i södra Sverige, vilket ledde till marktorka, låga flöden och låga grundvattennivåer i vissa områden.
I augusti föll sedan rikligt med regn i större delen av landet. Det medförde höga flöden många vattendrag och översvämningar vid hus, vägar, järnvägar och jordbruksmark i Svealand och södra Norrland. Vid slutet av det hydrologiska året kom nytt regn i redan mättad mark och gav ytterligare problem med översvämningar i delar av Mälardalen.
Vässade verktyg inför kommande år
Hydrologerna på SMHIs prognos och varningstjänst har arbetat under högtryck. Nu pågår ett omfattande utvärderingsarbete.
– Det händelserika året har gett oss många lärdomar som vi nu utvärderar och drar nytta av inför kommande år. Vi ser ett behov av att vässa våra verktyg och rutiner för att kunna hantera de extremvädersituationer som väntar i framtiden. Eftersom vi inte bara utfärdar meddelanden och varningar för själva flödeshändelsen utan även varnar för samhällskonsekvenser så är feedback från samhällsaktörer och räddningstjänster avgörande för förbättringsarbetet, säger Niclas Hjerdt som under året tillträtt som chef för gruppen.