Isvintern 2021-2022 tog idag (fredag den 3 juni) slut, efter en utdragen avsmältning av den sista havsisen de senaste veckorna. Maximal isutbredning uppmättes redan den 4 februari då 93 000 kvadratkilometer av våra havsområden var täckta med is, vilket är att beteckna som en lindrig isvinter.
Varierat väder och förhållandevis varmt i februari och mars, gjorde att isutbredningen höll sig på en blygsam nivå under resten av vintern. En kyligare avslutning under april-maj höll dock kvar den sista isen ända in i början av juni.
Kall höst med tidig isläggning
Under hösten blev det flera kalla perioder och den första isen noterades i inre grunda vikar i norra Bottenviken redan den 25 oktober. Havsisen växte sedan till i omgångar och fram till i början av januari hade vi över normal isutbredning för årstiden.
En ny topp med helt istäckt hav från norra Bottenhavet och norrut, samt en stor del av Finska Viken och Rigabukten, inträffade vid några dagars kyla i början av februari.
Mildare och tidvis blåsigare väder under februari och mars, höll sedan nere isutbredningen. Men resultatet blev att istjockleken ökade till sjöss i Bottenviken, då isen sköts ihop och fortsatte att frysa på nätterna. Som tjockast var isen i centrala Bottenviken i mitten av april, då den uppmätte 30-80 cm. Därefter började den sakta smälta och tunnas ut.
Kall avslutning
I slutet av vintern var den kvarvarande isen ofta samlad mot den finska sidan av Bottenviken, där den sakta smälte. Det tog dock lång tid innan isen till sjöss var helt borta och den sista isen sågs på satellitbilder så sent som den 2 juni. Därefter var det ingen is kvar förutom enstaka isbumlingar till sjöss i norra Bottenviken.