ForskarFredag är Sveriges mest spridda vetenskapsfestival. Vid en av aktiviteterna i november 2020 träffades forskare från SMHI, Stockholms universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet för en webbsändning kring klimatförändringar och hur vi tillsammans kan skapa en hållbar framtid.
– Satelliter i rymden hämtar data genom att observera på avstånd. Det handlar inte bara om bilder, utan det som har mest betydelse idag är instrument ombord som mäter strålning på olika nivåer i atmosfären. Detta översätts sedan till information om temperatur, fuktighet och vind i prognosmodellerna, säger Karl-Göran Karlsson som är forskare på SMHI inom atmosfärisk fjärranalys.
500 000 observationer per timme
Magnus Lindskog är forskare inom meteorologi och beskriver hur detta går till vid SMHI:
– Genom att samla ihop en stor mängd observationer av olika typer av den aktuella vädersituationen kan man med hjälp av datorer beräkna vädret för de kommande två dygnen. På SMHI använder vi en väderprognosmodell som täcker ungefär området Norden. Varje timme tar vi in i storleksordningen 500 000 observationer. De kommer inte bara från satelliter utan även från väderradar, flygplansobservationer, ballonger med mera.
Med hjälp av satelliter kan man också titta på gaser i atmosfären, inte minst koldioxid och föroreningar som kvävedioxid och annat. Det går också att skaffa detaljerad information om isutbredningen i Arktis, något som inte går att mäta på annat sätt.
Klimatet observeras globalt
– För klimatstudier är den här globala informationen mycket viktig. Klimatet måste nämligen observeras globalt eftersom allt hänger ihop, säger Karl-Göran Karlsson.
Rossby Centre är SMHIs klimatmodelleringsenhet och där arbetar forskaren Klaus Wyser med utveckling av just dessa modeller.
– En klimatmodell simulerar klimatet och dess utveckling över tiden med hjälp av fysikaliska lagar. Det kan handla om den senaste istiden eller om hundra år framåt i tiden, säger Klaus Wyser.
Det finns flera klimatmodeller som har utvecklats på olika ställen i världen. De skiljer sig åt lite grand beroende på vad just den aktuella modellens huvudfokus är.
– Just nu pågår en stor internationell jämförelse som kallas CMIP6 där man lägger in samma utgångsvärden i de olika modellerna och jämför resultaten. Om de olika modellerna kommer fram till samma sak, exempelvis att det blir varmare i framtiden, så stärker det resultatet, säger Klaus Wyser.
Sambandet mellan väder och klimat
Men vad är det egentligen för skillnad på väder och klimat? Helena Martins från Rossby Centre understryker att de hänger ihop, men inte är samma sak. Vädret är det som kan mätas här och nu, klimatet kan beskrivas som ett medelvärde av vädret över en längre tid, exempelvis trettio år.
– Man kan också förklara det så här: Vädret bestämmer vilka kläder vi tar på oss en enskild dag, men det som vi har i garderoben visar vilket klimat vi har.
Linda Megner som är forskare i atmosfärfysik vid Stockholms universitet ger exempel på varför det är så bra att kunna hålla koll på atmosfären med hjälp av satelliter:
– Ozonhålet är ett bra exempel. Nu kunde vi få reda på att det var ett ozonhål på gång. Hade vi inte haft koll på atmosfären hade det tagit mycket längre tid innan vi hade kunnat åtgärda det.
Forskning ger grund till beslut
Olle Torpman från Statens lantbruksuniversitet är filosof och förklarar på vilket sätt även filosofi kopplar till klimatfrågor:
– Forskningen är oerhört viktig, Utan forskning på bordet kan vi inte fatta beslut. Men vi behöver också en idé kring hur målet ser ut med de beslut vi fattar utifrån de fakta vi får. Hur ska klimatarbetet fördelas mellan länder? Vad är det individuella ansvaret? Det här kan inte naturvetenskapen besvara. På så vis kommer filosofin in, där vi kan bestämma oss för vilka värden vi vill ha i framtiden.
Arrangörer av "En hållbar framtid - Rymdteknik för klimatet": Astronomins Dag & Natt, Rymdstyrelsen, SMHI, Vetenskap & Allmänhet samt Visualiseringscenter C.