Dags för övning Klara 2021 – ett viktigt steg mot förnyade vädervarningar

I april 2021 införs ett förnyat system för vädervarningar. Varningarna blir konsekvensbaserade och därmed mer relevanta och användbara för samhället. Nu börjar en period av övningar där en rad samhällsaktörer i hela landet ska provköra systemet. Övning Klara är samlingsnamnet för sex nationella delövningar.

Under januari – mars 2021 övar samhällsaktörer i hela landet inför övergången till förnyade vädervarningar. Även om de nya konsekvensbaserade vädervarningarna och utfärdandet av dessa bygger på befintliga strukturer för samverkan är det många detaljer som ska övas. System, teknik, rutiner och vässade samverkansformer ska provköras för att övergången ska bli så smidig som möjligt i april.

Övning Klara 2021 är ett samlingsnamn för de sex nationella delövningar som genomförs.

Övning Klara - bild med övningsdistrikt
Sex nationella delövningar genomförs under januari - mars 2021. Förstora Bild

Fokus på samverkan

Övning Klara har fokus på nationell samverkan mellan SMHI, länsstyrelserna, MSB och SOS Alarm. Respektive län kan dessutom öva sin regionala samverkan, utifrån den nationella övningen. 

– Samverkan är en central dimension i hela införandeprojektet. Med övning Klara knyter vi samman säcken genom att slutgiltigt testa systemet ordentligt tillsammans med nyckelaktörerna, säger Camilla Palmér på SMHI, projektledare för införandeprojektet för konsekvensbaserade vädervarningar och nationell övningsledare för övning Klara 2021. 

– Vi ser fram emot övningen som kommer ge oss en bra möjlighet att öva och pröva de nya rutinerna och checklistorna inför övergången, säger Else-Marie Norin, lokal övningsledare, Länsstyrelsen i Jämtlands län.

– Vi på SOS Alarm har varit med i införandeprojektet ända sedan starten och det ska bli väldigt nyttigt, roligt och spännande att nu få öva det nya arbetssättet på riktigt, säger Carl Lagerström, lokal övningsledare, SOS Alarm.

Stärkt krisberedskap

I det förnyade vädervarningssystemet blir varningarna konsekvensbaserade och därmed mer relevanta och användbara för samhället. Istället för fasta nationella varningskriterier finns regionalt anpassade tröskelvärden för när varningar kan utfärdas. Samverkan mellan SMHI och andra samhällsaktörer är en röd tråd i det förnyade systemet. 

– Många varningar som SMHI utfärdar kommer att föregås av en process där SMHI samråder med länsstyrelsen för att kunna ta hänsyn till både regionala tröskelvärden och särskilda riskfaktorer i det aktuella fallet. Det kan handla om tid på dygnet då besvärligt väder inträffar, eller att en vädersituation i kombination med en annan är aktuell, säger Fredrik Linde, chef för SMHIs prognos- och varningstjänst, och fortsätter:

– En vädersituation leder nödvändigtvis inte till samma varningar över hela landet, eftersom både vädret och påverkan på samhället varierar.

Nya symboler och fokus på konsekvenser

I det förnyade systemet får SMHIs varningar också nya benämningar och kommer att presenteras på nytt sätt i SMHIs varningstjänst på smhi.se och i SMHIs väder-app. 

Symboler för konsekvensbaserade vädervarningar
De förnyade vädervarningarna utfärdas utifrån förväntade konsekvenser av vädret, och baseras på regionala tröskelvärden. Gul varning innebär att konsekvenser förväntas. Orange varning innebär att allvarliga konsekvenser förväntas. Röd varning innebär att mycket allvarliga konsekvenser förväntas. Förstora Bild

– Syftet med våra vädervarningar är att samhället – alltifrån regioner, länsstyrelser och kommuner till näringsliv och enskilda – ska kunna bygga en bättre krisberedskap. Därför får varningsbeskrivningarna i det förnyade systemet mer tydligt fokus på förväntade konsekvenser av vädret. Detta ger utökade förutsättningar till förberedelser som kommer att underlätta hanteringen av de störningar som kan drabba samhället, avslutar Fredrik Linde.