Allting såg helt upplagt ut inför den första helgen i februari. I flera veckor hade polarkylan strömmat ner över Sverige, havsisen kröp längre och längre ut från kusten, fler och fler isbrytare patrullerade de isiga vidderna.
– Det öppna området skulle snart vara ett minne blott, den friska nordanvindens minusgrader var på gång att sätta in den avgörande stöten mot den sista ännu inte frusna ytan i Bottenviken. Men en envis rest av sommaren, likt en Obelix-formad temperaturkurva på 1°C, ville annorlunda, berättar Jörgen Öberg, oceanograf på SMHI.
Oväntad utveckling
Isläget fredagen den 5 februari visade på 10–20 centimeter tjock drivis till havs i centrala Bottenviken, i norr 5–15 centimeter jämn is. En råk (i grönt på kartan) hade visserligen öppnats syd om Malören men den väntades snart frysa till. Endast den centrala delen av södra Bottenviken var ännu helt isfri.
Lördagen kom, en blek februarisol bakom spridda moln hävde sig sakta över norra Bottenvikens is. En frisk men inte alltför hård nordanvind och temperatur närmare tio minusgrader skulle få havet att skinna sig och börja frysa även i den öppna delen. Bottenviken såg ut att bli helt istäckt för första gången på två år.
– På söndagen visade satelliterna en helt annan bild av verkligheten. Istället för att hjälpa vattnet frysa till, så yrde nordanvinden fram som en gigantisk isbrytare och plöjde en jätteränna från Malören längst i norr ända ned till Kvarken. Det var tydligt att tiden för heltäckande is i Bottenviken ännu inte var inne, säger Jörgen Öberg.
Hög vattentemperatur trolig orsak
Hur kunde det bli så här? För att få svar, får vi se tillbaka till den milda hösten. I början av november var ytvattentemperaturen i haven runt Sverige betydligt varmare än normalt, avkylningen gick i snigelfart även under resten av året. SMHIs expedition med forskningsfartyget Svea nådde Bottenviken i början av december. Mätningarna visade att temperaturen där inte bara var hög vid ytan, utan hela vägen ned till bottnen.
– Den värmereserven har säkert varit en betydelsefull faktor för den långsamma istillväxten i norr. Trots veckovis med ofta tvåsiffriga minusgrader är isen till havs i Bottenviken fortfarande oftast inte mer än 10–20 cm tjock. Så snart nyisen lagt sig så fryser isen på undersidan, där vattnet finns. Om det vattnet strävar emot, så går det trögt med istillväxten, säger Jörgen Öberg.
De allra senaste dagarna ser det ändå ut som om kylan till slut ska lyckas täcka hela Bottenviken. Även om vinden tillfälligt kan riva upp mindre revor i istäcket, ser det kalla väderläget ut att bestå åtminstone under denna och kommande vecka.