Bättre tillgång på fisk med fiskodling på land

Tillgången på fisk i Östersjön kan bli osäker i takt med att bland annat klimatförändringar påverkar fiskens livsmiljöer i havet. Så kallade akvaponiska system är ett sätt att odla fisk på land i slutna system på land och samtidigt nyttja fiskvattnets överskott på näring till växtodling.  

En akvaponisk anläggning i Göteborg och en i Härnösand har testat systemet, både i större och i mindre skala.

I Göteborg utnyttjas övergivna industrilokaler och andra spillytor i stadsmiljön till grönsaksodling och fiskodling. Där produceras två ton fisk i en 50 kvadratmeter stor fiskodling som i sin tur ger näring till att producera 20 ton grönsaker.

Utanför Härnösand finns en anläggning på 8200 kvadratmeter. Där odlas olika sorters tomater och fiskarten regnbåge. Uppskattningsvis kan 400 ton tomater skördas per år, beroende på vilken sort som odlas, och upp till 20 ton fisk per år produceras.

Akvaponik
Näringsrikt vatten från fisktankar pumpas till växtbäddar där växterna tar upp näring ur vattnet, som sedan kan återanvändas i fiskodlingen. Illustration Julia Lindqwist Förstora Bild

Nya exempel på klimatanpassning

Akvaponik är ämnet för ett nytt exempel i SMHIs idésamling för klimatanpassning. Här beskrivs två anläggningar: en i Göteborg och en i Härnösand.

I idésamlingen går det bland annat också att läsa om hur alléodling anpassar jordbruk till ändrat klimat Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning.

Exempelsamlingen som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI är bred. Den omfattar även projekt som handlar om att minska risken för översvämningar, att rusta skog för klimatförändringar, att bevara kulturhistoriska byggnader och att säkra tillgången till dricksvatten för att nämna några.