En klimatindikator visar en parameter som observerats under lång tid. De flesta av SMHIs klimatindikatorer presenteras som avvikelser från referensnormalperioden 1961-1990. Sedan länge har användare kunnat studera hur medeltemperatur, årsnederbörd, vegetationsperiodens längd, antal dagar med snötäcke med mera förändrats. Nu finns två nya indikatorer:
Max-/mintemperatur: medelvärdet av de allra lägsta respektive högsta temperaturerna i Sverige per säsong och år.
Vattenflöde: antal dygn med lågflöde och högsta vattenflöde samt medelvattenflöde per år och säsong i ett antal vattendistrikt.
Klimatindikatorn max-/mintemperatur på smhi.se
Klimatindikatorn vattenflöde på smhi.se
Både allra lägsta och allra högsta temperaturer har ökat
Generellt ökar medeltemperaturen i Sverige. När det gäller observerad minimumtemperatur och maximumtemperatur visar den nya klimatindikatorn att sett över hela tidsperioden 1882-2022 har både max- och min-temperaturer i Sverige ökat alla årstider.
För maximitemperaturen återfinns den största ökningen under våren med cirka två grader jämfört med slutet av 1800-talet.
Minimitemperaturen uppvisar en ökning med cirka två grader under samtliga årstider, allra mest under hösten och vintern med drygt två grader.
Detaljerade studier av varför förändringen av max- och mintemperatur skiljer sig åt har hittills inte gjorts för Sverige. Möjliga orsaker kan till exempel vara förändringar i molnighet, snöutbredning, markfuktighet och vegetationsperiod, säger Erik Engström, klimatolog.
Den globala temperaturökningen har varit snabbare de senaste årtiondena jämfört med tidigare, och det påverkar också förändringen av max- och mintemp. Temperaturökningen har varit särskilt stor i Europa bland annat till följd av minskade halter av luftföroreningar (aerosolpartiklar). Temperaturökningen i Sverige är också dubbelt så stor jämfört med den globala uppvärmningen.
Klimatindikatorn max-/mintemperatur baseras på observationer från över 700 mätstationer.
Ökat medelvattenflöde vintertid
När det gäller vattenflöden baseras indikatorn på observationer från 69 mätstationer runt om i Sverige.
Klimatindikatorn vattenflöde visar att vintertid har medelvattenflödet ökat i alla regioner sedan 1990-talet. I Bottenvikens vattendistrikt syns dessutom en tydlig ökning av medelflöden sett över hela året.
Anna Eklund, hydrolog vid SMHI, förklarar bakgrunden till förändringen.
Eftersom temperaturen ökar i takt med den globala uppvärmningen faller nederbörd vintertid allt oftare som regn istället för som snö. Nederbördsmängden har också ökat.
När vi analyserar hela landet, och hela året, är det däremot svårt att se någon tydlig förändring när det gäller medelvattenflöde. De senaste årtiondena har flödena varit relativt höga, men även tidigare har det förekommit sådana perioder, till exempel på 1920-talet, säger Anna Eklund.
Årshögsta och säsongshögsta flöde varierar
De högsta vattenflödena varierar mycket mellan olika år och säsong. Sett över hela landet är det svårt att se någon tydlig trend i årshögsta flöde. Klimatindikatorn vattenflöde visar att vintertid har medelvattenflödet ökat i alla regioner sedan 1990-talet. I Norra och Södra Östersjöns vattendistrikt finns en tendens till minskning av årshögsta flöde samt säsongshögsta flöde under vår och sommar.
Antal dygn med lågflöden ökar – och minskar
Antal dygn med lågflöde ökar i Norra och Södra Östersjöns vattendistrikt, sannolikt på grund av en ökad avdunstning. I norra Sverige, där lågflöden vanligtvis inträffar vintertid, minskar istället antalet dygn med lågflöden.