Sverige är ett ganska homogent land när det gäller temperatur, vilket yttrar sig i att avvikelser från normalvärdet på års- och årstidsbasis ofta har samma tecken i hela landet. Däremot är det stora lokala variationer i absoluta temperaturvärden.
När man ser till medelvärdet för hela landet så har vi haft en markant uppvärmning från den kalla andra halvan av 1800-talet fram till idag. Årsmedeltemperaturen har ökat med 1,9° från de första till de senaste två decennierna, vilket är en avsevärd förändring.
Särskilt varmt var det under 1930-talet, och nu sedan 1987. Uppvärmningen är allra tydligast under våren. Vintrarna visar två rejäla sentida kalla perioder på 1960- och 1980-talen men även de har varit mycket milda de senaste tre decennierna.
Diagrammet nedan visar årsmedeltemperaturen i Sverige sedan 1860. Röda staplar visar högre och blå lägre temperaturer än medelvärdet för perioden 1961-1990. Den svarta kurvan visar ett utjämnat förlopp ungefär motsvarande tio-åriga medelvärden.
Årsmedeltemperatur
Homogenisering
Temperaturmedelvärdena i diagrammen bygger på observationer från drygt 450 stationsserier, som ligger tämligen jämnt fördelade över landet. Det ger inte något perfekt ytmedelvärde för landet, eftersom högre terräng är underrepresenterad, men visar tydligt variationerna med tiden.
Dataserierna har genomgått så kallade homogenitetstest och i många fall korrigerats, främst på grund av att stationer flyttats eller instrument bytts ut. Efter homogenisering av data skall hela periodens data vara som om de vore uppmätta på en och samma plats med samma instrument och metod.
Globala variationer
Resultatet för Sverige påminner mycket om den motsvarande årliga variationen i den globala medeltemperaturen. Eftersom Sverige bara utgör en liten del av jordytan så kommer regionala variationer att framträda i en jämförelse med de globala värdena.
Bland annat den varma perioden under 1930-40-talen, inklusive åren med de kalla krigsvintrarna, som syns tydligt i våra data är inte alls så framträdande i globala data. Det finns annars stora likheter mellan de globala och de svenska variationerna i temperaturen till exempel att slutet av 1800-talet var kallare än 1900-talet.
Sedan 1988 har alla år utom två varit varmare eller mycket varmare än genomsnittet för 1961-1990, dvs den period som brukar användas som klimatologisk referensnormalperiod. Detta är i linje med följden av en ökad växthuseffekt.
Läs mer om globala temperaturvariationer på UEA Climatic Research Unit.