Moln formade av Kelvin-Helmholtz vågor

Den 28 november 2011 ungefär vid kl 11:30 syntes från Inderøy inne i Trondheimsfjorden i Norge dessa vågformationer i molnen orsakade av så kallad Kelvin-Helmholtz instabilitet. Enligt den senaste upplagan av den internationella molnatlasen ges dessa moln tilläggsbeteckningen fluctus.

Atmosfären är ofta skiktad så att olika lager har olika temperatur och därmed olika densitet. Om det blåser kraftigt och vindhastigheten i olika lager skiljer sig kan det på grund av gravitationens inverkan bildas vågor i gränsytan mellan olika lager.

Fenomenet eller instabiliteten kallas för Kelvin-Helmholtz instabilitet. William Thomson senare adlad Kelvin är samme forskare som gav namn åt enheterna för den absoluta temperaturskalan. Hermann von Helmholtz var också en mångsysslare bland annat inom psykologi, fysiologi och inte minst fysik.

Enligt den senaste upplagan av den internationella molnatlasen ges dessa moln tilläggsbeteckningen fluctus.

Kelvin Helmholtz vågor i moln
Den 28/11 2011 cirka 11:30 på Inderøy i Norge syntes dessa vågformationer i molnen orsakade av så en kallad Kelvin-Helmholtz instabilitet. Foto Rebecca Savage Förstora Bild

Förväxla inte Kelvin-Helmhotz moln med castellanus

Tornlika utväxter i toppen av Altocumulus och några andra molnslag kallas castellanus. Dessa kan vid en första anblick likna Kelvin-Helmholtz moln. Men som vid all molnskådning är ett gott råd att betrakta molnen under en tid. Kelvin-Helmholtz moln uppvisar i allmänhet snabbare förändringar, vilket även det latinska namnet fluctus antyder.