Innehåll:
- Varför stiger havet och vad kan vi göra åt det?
- Vilka konsekvenser ger ett stigande hav för Sverige?
- Vad är skillnaden på medelvattenstånd och högvattenhändelser?
- Vad är viktigt att tänka på vid planering för framtida havsnivåer?
- Vad bör man tänka på som ägare av egendom nära kusten?
- Hur högt stiger havet?
- Framtida scenarier, sannolikheter och IPCC
Varför stiger havet och vad kan vi göra åt det?
- Havet stiger på grund av den globala uppvärmningen. När havet blir varmare tar det mer plats (det kallas termisk expansion). När inlandsisar och glaciärer smälter ökar mängden vatten i havet.
- Havet stiger redan idag och kommer fortsätta stiga i hundratals år framöver. Detta gäller även om den globala uppvärmningen skulle avta eftersom havet reagerar mycket långsammare än atmosfären.
- Mänskligheten kan påverka hur snabbt och hur mycket havet stiger. Detta kan göras genom att begränsa mängden växthusgaser i atmosfären och därmed den globala uppvärmningen.
Vilka konsekvenser ger ett stigande hav för Sverige?
- Hur mycket havet stiger skiljer sig åt i landet. Detta beror på att landhöjningen, som motverkar havsnivåhöjningen, inte är lika stor överallt i landet. I delar av landet är landhöjningen fortfarande snabbare än havsnivåhöjningen. Detta förhållande kan ändras i framtiden.
- När havet stiger hamnar nya landområden under vatten. Havet når helt enkelt längre upp på land.
- När medelvattenståndet stiger blir översvämningar som beror på tillfälligt höga vattenstånd vanligare och värre.
- I vissa kustområden kommer erosionen öka när havet stiger. Det innebär att strandområden förändras och kustlinjen flyttas inåt land.
- När havet stiger kan det påverka grundvattennivåerna. Detta kan i sin tur påverka stabiliteten på bebyggelse och infrastruktur i närheten av havet.
- Kvaliten på dricksvatten i brunnar och vattentäkter i närheten av havet kan försämras om saltvatten läcker in. Likaså påverkas jordbruksmark nära havet.
Vad är skillnaden på medelvattenstånd och högvattenhändelser?
- Medelvattenståndet avgör var kustlinjen normalt ligger.
- När det blåser mycket kan havet stiga kraftigt under en kort tid. Detta kallas för en högvattenhändelse.
- En högvattenhändelse som återkommer med en bestämd sannolikhet kallas extremnivå. Sannolikheten uttrycks ofta som en återkomsttid, exempelvis 100-år. Detta innebär att händelsen har en årlig sannolikhet på 1/100, dvs 1%.
Vad är viktigt att tänka på vid planering för framtida havsnivåer?
- För att planera för framtida havsnivåer behövs information om vad det framtida medelvattenståndet förväntas bli på platsen. Det är också viktigt att göra en uppskattning av vilka extremnivåer som kan drabba området.
- Kom ihåg att havet kommer fortsätta stiga många århundraden till!
- En samhällsplanerare behöver skapa sig en helhetsbild över vilka konsekvenser stigande havsnivåer kan få i det aktuella området. Information från andra myndigheter kan då behövas.
- En förståelse för de osäkerheter som finns förknippade med beräkningar av framtida medelvattenstånd och extremnivåer är bra att ha med sig.
Vad bör man tänka på som ägare av egendom nära kusten?
Den som äger en egendom nära havet behöver förstå om denna kommer att påverkas av att havet stiger. Detta avgörs av hur högt över havet egendomen ligger och vad den förväntade havsnivåhöjningen på platsen är. Vilka markförhållanden som finns där har också betydelse.
Hur högt stiger havet?
Det är omöjligt att ange en nivå till vilken havet kommer att stiga i framtiden av flera anledningar. En anledning är att vi inte vet hur stor den globala uppvärmningen kommer bli. Länders politiska beslut, näringslivets och enskilda individers agerande för att minska utsläppen påverkar klimatförändringen och därmed framtida havsnivåer.
En annan anledning är att det finns stora osäkerheter i hur snabbt de stora inlandsisarna på Antarktis och Grönland kommer smälta när den globala uppvärmningen ökar. Denna fråga sysselsätter forskare på flera håll i världen och ny kunskap kommer hela tiden.
Längs vår svenska kust gör dessutom landhöjningens geografiska variation att de framtida havsnivåerna blir olika på olika platser.
För att göra det möjligt att planera för stigande hav tas ändå underlag för framtida havsnivåer fram. Istället för en nivå som gäller överallt används intervaller på framtida havsnivåer för flera framtida scenarier. Intervallens bredd ger en uppfattning om hur robust kunskapen är, ju snävare intervall desto säkrare är nivåerna.
Framtida scenarier, sannolikheter och IPCC
Forskare har världen över tillsammans tagit fram olika scenarier för framtiden. Dessa kallas RCP-scenarier och syftar till att ge information om klimatförändringarna vid olika halter av växthusgaser i atmosfären. Utifrån dessa alternativa scenarier kan modellberäkningar av framtida klimat göras.
De resultat som kommer från modellerna brukar kallas projektioner, och dessa visar bland annat framtida havsnivåer. Eftersom olika forskargrupper använder olika modeller får de också något olika resultat. Istället för en enda framtida havsnivå finns därför flera nivåer för varje RCP-scenario.
IPCC är FN:s mellanstatliga klimatpanel som sammanställer det vetenskapliga kunskapsläget kring klimatförändringar, konsekvenser, sårbarhet och möjliga lösningar. Detta görs bland annat i form av rapporter med hjälp av underlag från tusentals forskare och experter världen över. Rapporterna från IPCC kommer med några års mellanrum.
I rapporterna sammanställs projektioner av framtida havsnivåer och presenteras som medianvärden med tillhörande sannolika intervall för vart och ett av de olika klimatscenarierna.
SMHI baserar huvudsakligen sin information på resultaten i dessa rapporter.