När grönområden och vegetation i städer får större plats bidrar de till att rena dagvatten, fördröja vatten vid skyfall, minska intensiteten av värmeböljor, samtidigt som de även gynnar biologisk mångfald. Malmö stad hanterar dagvatten och skyfall som en samhällsplaneringsfråga som ska genomsyra alla delar i den täta staden.
Malmö stad har klimatanpassat stadsdelen Hyllie genom att anlägga en stor grön park som ska lindra effekten vid skyfall. Malmö stad valde att utlysa en tävling där arkitektkontor fick ge sina bidrag till utvecklingen av parken.
Parken i Hyllie
Det har funnits planer på att utveckla Hyllieområdet ända sedan 60-talet. Arbetet tog fart i samband med att Citytunnelns tågstation i Hyllie blev klar 2010.
När Hyllie är fullt utvecklat kommer det att finnas cirka 12 000 bostäder och lika många arbetsplatser. Den fördjupade översiktsplanen för södra Hyllie redovisar en övergripande bild där stadsdelsparken skall ligga centralt som en samlande, grön lunga i området. Den fördjupade översiktsplanen är framtagen av stadsbyggnadskontoret tillsammans med andra förvaltningar och är inte juridiskt bindande utan vägledande för arbetet.
Stadsdelsparken planeras bli cirka 64 000 kvadratmeter stor vilket motsvarar storleken av Folkets park i Malmö. Parken kommer att anläggas i flera etapper, och utvecklas i takt med att byggnaderna växer fram i området. Den första delen av parken blev klar sommaren 2021. I den södra delen av parken planteras mindre trädplantor som ska få växa. Gräsytorna i den delen av parken ska sås med vilda blommor för att främja insektsliv och planteringen i denna del av parken beräknas vara klar 2025. Byggnationen av parken beräknas vara klar 2029.
Hyllies största park utlystes genom en tävling
Malmö stad valde 2018 att utveckla parken genom att anordna en tävling där arkitektkontor fick skicka in tävlingsbidrag. En projekttävling är en metod som kan användas vid upphandling. En projektgrupp på Malmö stad ansvarade för tävlingen som hette Hyllies största park.
De första stegen - dialog och delaktighet
Projektgruppen bjöd in till dialog med en fokusgrupp på 50 personer där fokusgruppen bestod av boende i och omkring Hyllie, berörda näringsidkare, byggherrar och tjänstemän som verkar i området. Syftet med dialogen var är att få fram bosatta och andra aktörers idéer och tankar kring hur de ville att parken skulle utvecklas. Dialogen genomfördes i tre workshops, där syftet var att låta de medverkande ge önskemål och förslag kring parkens utveckling samt rösta fram det som ansågs vara viktigast. Dialogen genomfördes parallellt med tävlingen.
Medverkande i fokusgruppen valdes ut för att efterlikna den demografiska ålderssammansättningen i området. Hänsyn togs också till könsfördelning samt boendeområde. Detta utgjorde även grunden för gruppernas sammansättning under workshopen.
Den första workshopen gick ut på att kartlägga drömmar och behov. Den andra workshopen förankrade drömmarna och behoven till aktiviteter samt rumsliga beskrivningar.
Utöver workshops med fokusgruppen hölls även en separat workshop med barn i årskurs fyra på en skola. Anledning till den extra workshopen är att säkerställa att barns röster vägdes in i tävlingsprogrammet.
I den tredje och sista workshopen fick fokusgruppen träffa de arkitekter som stått för det vinnande bidraget.
Resultatet från de två första workshoparna sammanställdes av projektgruppen i ett så kallat dialogmaterial. Dialogmaterialet användes som ett obligatoriskt referensmaterial till tävlingsprogrammet.
De arkitektkontor som deltog i tävlingen behövde motivera hur de förhöll sig till dialogmaterialet samt de krav som Malmö stad lyfte fram för parken.
Urval och bedömning av idéer
Projekttävlingen var en inbjuden tävling där alla fick anmäla sig till en prekvalificeringsfas. Fyra tävlingslag valdes ut av projektgruppen, och varje lag fick 300 000 kronor vardera för att mer detaljerat utveckla idén.
När lagen vidareutvecklat sina idéer om parken fick nio expertgrupper titta på bidragen. Lagen var anonyma för expertgrupperna och expertgrupperna bedömde bidragen utifrån sitt expertområde. De olika expertområdena var vatten, arkitektur, växtgestaltning, biologisk mångfald, temalekplats, social hållbarhet, drift och underhåll, trafik och ljus och ekonomi.
Därefter skickades materialet till en jury med representanter från gatukontoret, stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret samt externa personer. Juryn träffades vid fyra tematiska möten där olika expertgrupper var delaktiga för att bidra med kunskap och stöd i juryns arbete.
Krav om åtgärder för flera funktioner
Dialogmaterialet visade att vatten var något som fokusgruppen önskade skulle finnas i parken. För fokusgruppen var vatten önskvärt ur ett rekreativt perspektiv - vatten att sitta vid och vatten att se ut över.
Tävlingsprogrammet ställde därför krav på att hantering av dagvatten och skyfall utnyttjas på ett förnuftigt sätt:
Dagvatten från kringliggande kvarter ska tas omhand och fördröjas i parken. Fördröjningsvolymen ska vara 1000 kubikmeter för att klara ett tioårsregn. I den södra delen ska vatten från ett hundraårsregn kunna tas omhand. En volym på 6000 kubikmeter ska vara nedsänkt i förhållande till kringliggande gator. Denna yta kommer att vara torrlagd och ska då kunna vara användbar som park förutom vid extrema regn då den ska tillåtas fyllas upp.
Parkens hjärta fokus för vinnande bidraget
Det vinnande bidraget för parken i Hyllie innehöll inslag där människor tillåts vara delaktiga i parken, kanske hjälpa till att plantera eller sköta vissa delar. Det hade också ett tydligt fokus på att samla aktiviteterna i en del av parken, ”Parkens hjärta”. Det vinnande förslaget togs fram av Nyréns Arkitektkontor och Ekologigruppen tillsammans med Linders plantskola, Marcus Abrahamsson Arkitektur och Luxera.
Konceptet för parkförslaget var att framtidens park aldrig är färdig.
Framtidens park är aldrig färdig | Moramast
– De tänker sig inte att man skall planera-bygga-sköta, utan de tänker att man skall bygga i lager, kanske börja med bäcken, sen plantera små plantor som får växa, därefter går man in och gallrar. Bidraget var noga planerat i form av genomförbarhet, inte minst med tanke på vattnet med en väl genomtänkt dagvattenhantering. De har tänkt utifrån naturens förutsättningar och är därför en hållbar lösning. Det är ett helt annat sätt att arbeta på, annorlunda och utmanande för oss, säger Eva Delshammar, projektledare för tävlingen.
Erfarenheter av tävling som metod
En tävling gör det möjligt att marknadsföra och få uppmärksamhet riktad mot den egna orten eller kommunen.
Tävling är ett upphandlingsförfarande inom lagen för offentlig upphandling som gör det möjligt att låta vinnande arkitekt få arbeta vidare med sitt förslag till färdiga ritningar.
Utmaningar med att anordna en tävling är att det är väldigt arbetsintensivt. I projekttävlingen för stadsdelsparken i Hyllie var 109 personer involverade (inklusive fokusgruppen). Därför är den här metoden mer lämplig vid större projekt där det är extra viktigt att saker görs ordentligt.
Klimatanpassning som resultat
Genom att utlysa en tävling med klimatanpassning i programmet blev resultatet en välplanerad, välgenomtänkt park utifrån naturens förutsättningar. Vatten lyfts fram i parken på ett väl genomtänkt sätt och en så kallad skyfallssänka ger breddningsmöjligheter med plats för 1000 kubikmeter dagvatten och ytterligare 6000 kubikmeter vatten kan fördröjas vid skyfall. Tävlingen bidrog till att samtal med många olika parter inkluderades vilket bidrog till både en känsla av delaktighet, men också en välplanerat multifunktionell park som resultat. Ytan som hanterar skyfall även kunna användas när skyfall inte inträffar. Samma plats blir på så vis både till för dagvattenhantering och rekreation. Att se flera åtgärder och ha en helhetssyn i alla sektorer gör att fler nyttor kan uppnås, något som projektledaren för tävlingen och en intern expertgrupp för vatten lyfter fram som A och O i klimatanpassningsarbetet.