Skyddsvall mot översvämning - kostnad och nytta

Arbetet med att säkra Arvika för framtida översvämningar med en skyddsvall startade som en respons på översvämningen år 2000, vars direkta samhällsekonomiska kostnader beräknades till drygt 300 miljoner kronor. Översvämningsskyddet, som består av tre olika delar, stod klart år 2020. Exemplet visar stor nytta för många genom minskad översvämningsrisk för Arvika tätort, med cirka 14 000 invånare. Vägen till skyddet omfattade en utdragen rättsprocess.

Delarna består av en huvuddamm i sundet mellan Kyrkviken och Glafsfjorden samt två spärrdammar på land. Skyddet aktiverades första gången den 31 december 2020 och var i bruk under drygt två veckor då flödena var mycket höga i Byälven. 

Arvika är utpekat som ett område där klimatförändringen kommer få stor påverkan med ökad nederbörd och höga vattennivåer som följd. Kommunen uppför ett översvämningsskydd i sundet mellan Kyrkviken och Glafsfjorden för att minska risken för att Arvika tätort översvämmas.

Översvämningsskydd i Kyrkviken Arvika
Fotomontage av översvämningsskydd för Arvika stad.

Projektet sträckte sig över sju år, mellan 2014 och 2020, och handlade om att projektera och bygga två spärrdammar och en huvuddamm. Huvudspärrdammens dammkrön byggdes för 2,2 meter över dagens normalvattenstånd. Temporärt kan dammkrönet höjas med ytterligare 2,5 meter. När dammöppningarna stängs leder pumpar vatten från Kyrkviken till Glafsfjorden.

SMHI har beräknat att det behövs en pumpkapacitet på upp till 30 kubikmeter per sekund vid ett 1000-årsflöde för att hålla Kyrkvikens nivå under 2,2 meter över normalvattenståndet, det vill säga skyddsvallens dammkrön. Återkomsttiden för översvämningen år 2000 beräknades till 100 år. Då kulminerade Glafsfjordens nivå mer än tre meter över normalvattenståndet. I de låglänta områdena på västra och östra sidan av sundet har därför två spärrdammar anlagts, med en krönhöjd på 4,7 meter över normalvattenståndet.

Frågan kring olika åtgärder för att skydda Arvika mot framtida översvämningar har varit föremål för många samråd och en lång rättslig process. Efter slutlig prövning i Högsta domstolen stod Mark- och miljödomstolens dom fast, vilket gav Arvika kommun tillstånd att bygga ett översvämningsskydd för Arvika tätort.

Kostnader

Kostnaderna för utredningar som gjordes innan översvämningsskyddets byggstart (2000-2015) uppskattas till omkring sju miljoner kronor. Detta inkluderade bland annat miljökonsekvensbeskrivning (MKB), tekniska utredningar av olika typer av dammar, konstruktionsritningar och kostnader för juridiska ombud.

Kostnaden för byggandet av översvämningsskyddet uppgick till cirka 250 miljoner kronor. Detta inkluderar delar av utredningskostnaderna, bygget av själva dammen samt spärrdammar, pumpstation och kostnader i anslutning till tillståndet.

Utöver dessa kostnader för översvämningsskyddet tillkommer kostnader för drift och underhåll med cirka en halv miljon kronor.

Översvämningsskyddets direkta kostnad har inte har spelat någon större roll för beslutet att bygga det. I ansökan till Miljödomstolen förs detta fram genom formuleringen att ”Sammanfattningsvis överväger vattenverksamhetens allmänna nytta kostnader samt skadorna och olägenheterna av verksamheten”.

Finansiering

Arbetet under utredningsfasen finansierades av ett EU-projekt, med medel från MSB samt genom kommunens investeringsbudget. EU-medlen användes främst till att beräkna översvämningsrisker och utveckla strategier för klimatanpassning. MSB finansierade under 2011-2014 60 procent av kostnaderna för utredningar och miljöprövning, samt bidrog med ersättningar till fastighets– och markägare, vilket motsvarade cirka 160 miljoner kronor. Slutredovisning kommer att ske då alla arbeten är klara.

Samhälls- och miljökostnad

Rättsprocessen innebar för kommunen att projektet blev dyrare än beräknat. Konflikten mellan kommunen och sakägarna berörde främst den förändrade landskapsbilden till följd av översvämningsskyddet samt en oro för negativa konsekvenser för ekosystem. Konflikter med sakägarna är i sig en negativ konsekvens av åtgärden. Denna har delvis mildrats genom samråd, dialog och ekonomisk ersättning. Efter byggnationen av översvämningsskyddet beskrivs relationen till sakägare som god.

Ett tillstånd enligt miljöbalken har krävts för skyddsdammen och två skyddsvallar. En miljökonsekvensbeskrivning har upprättats, vilken bedömde konsekvenser på miljö och människa under byggskedet som måttliga. MKB:n fastställde dock att huvuddammen kan utgöra ett vandringshinder, samt att pumpningen kommer att alstra visst buller, men konsekvenserna bedömdes till måttliga.

I motsats till kommunen, som uppskattade den direkta nyttan (i form av översvämningsskydd) som betydlig större än kostnaderna, ansåg andra intressenter, som fastighets- och markägare, att de indirekta kostnaderna var så höga att de överklagade beslutet om tillstånd till Högsta Domstolen. Den rättsliga processen att utvärdera översvämningsskyddets nytta jämfört med dess negativa effekter i form av ett förändrat landskap, minskade estetiska värden samt negativa ekologiska effekter uppskattas ha tagit cirka fem år. Detta visar på vikten av att i ett tidigt skede få klarhet i rättsliga förhållanden, samt att i samråd med berörda intressenter utvärdera och bedöma möjliga negativa konsekvenser av en klimatanpassningsåtgärd.

Samhälls- och miljönytta

Investeringen i ett översvämningsskydd har främst gett en minskad risk för att Arvika tätort ska översvämmas. Längs med Byälven finns flera samhällsviktiga funktioner, så som reningsverk, krematorie, järnväg Stockholm – Oslo, livsmedelsbutiker, drivmedelsstationer, stadshus med mera och som numera löper lägre risk att påverkas då Byälven har höga flöden. 

Då de direkta samhällsekonomiska kostnaderna för översvämningen år 2000 beräknades till 313 miljoner kronor (i 2009 års prisläge) kan nyttan med översvämningsskyddet sägas ha ett monetärt värde om minst 300 miljoner kronor. En tredjedel av dessa kostnader rörde statliga vägnät, en tredjedel föll på Arvika kommun och resten drabbade privatpersoner, näringsliv, Säffle kommun, järnväg, Svenska Kyrkan med flera aktörer. Drygt 70 procent av kostnaderna bars av den offentliga sektorn. Till det tillkom kostnader för skador på personliga ägodelar, förstörda trädgårdar samt värdet av allt ideellt arbete för att skydda sin och andras egendom. Avstängda vägar resulterade också i ökade rese- och transportkostnader för privatpersoner och förluster för näringslivet på grund av till exempel uteblivna leveranser.

Utdraget från ansökan om tillstånd för översvämningsskyddet visar att kommunen bedömde att nyttan med översvämningsskyddet var mycket större än investeringskostnaderna.

Arbetet med översvämningsskyddet har också lett till andra nyttor. Arvika Teknik AB utförde själv arbetet med den ena spärrdammen. Organisationen har därmed ökat sin kunskap och beredskap för att hantera översvämningar. Ytterligare en nytta är möjligheten att utveckla hamnområdet. Det kan på sikt erbjuda nya möjligheter för näringsliv, kultur, föreningar samt alla Arvikabor. Vidare gör skyddet i Arvika att länsstyrelse och kommun kan fokusera på skyddsåtgärder utanför Arvika stad, där inte samma typ av skydd finns. 

Anläggandet av översvämningsskyddet är en del i vad som kallas Projekt Byälven, där skyddet var en av fyra föreslagna åtgärder. I vattendomen för översvämningsskyddet står att även andra åtgärder ska utredas nedströms, framförallt i Säffle, vilket nu pågår.

Erfarenheter

Byggandet av huvuddammen tog två år längre en planerat och berodde på byggtekniska aspekter. Hela anläggningen stod klar 2020, och den 31 december samma år testades systemet för första gången i skarpt läge då flödena i Byälven var mycket höga. Systemet fungerade över förväntan, pumparna fungerade som planerat och pumpade över ett flöde om 30 kubikmeter per sekumd till huvuddammen och sänkte därmed nivån i Kyrkviken. Dessutom visade sig pumparna vara så effektiva att de endast behövde köras dagtid, vilket var bra ur ett personal- och kostnadsperspektiv. 

Även under 2019 inträffade höga flöden, när dammen höll på att byggas. Då fick kommunen gå in med sandsäckar och andra typer av barriärlösningar för att skydda samhällsviktiga verksamheter. Under högflödeshändelsen 2020 behövde inga sådana skyddsåtgärder vidtas.

En oro inför att testa systemet i skarpt läge var negativa effekter i form av höjda vattennivåer nedströms Arvika. Då Kyrkviken är relativ liten jämfört med Glafsfjorden nedströms blev dock påverkan av översvämningssystemet marginell.

Andra lärdomar och rekommendationer

Gedigen dokumentation, grundliga utredningar i ett tidigt skede och väl genomförda samråd är viktigt under en tillståndsprocess. Vidare bedöms det som viktigt att överväga kostnad mot nytta kontinuerligt, samt att ha en bra dialog med berörda aktörer och de privatpersoner som drabbas av åtgärderna. 

Kommunen bistår med studiebesök för de som är intresserade av anläggningen.

Fler exempel på klimatanpassning

Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.