Skyddsvall mot översvämning - kostnad och nytta

Arbetet med att säkra Arvika för framtida översvämningar med en skyddsvall startade som en respons på översvämningen år 2000, vars direkta samhällsekonomiska kostnader beräknades till drygt 300 miljoner kronor. Skyddsvallen beräknas vara klar år 2018. Exemplet visar stor nytta för många genom minskad översvämningsrisk för Arvika tätort, med cirka 14 000 invånare. Arbetet kom att omfatta en utdragen rättsprocess.

Arvika är utpekat som ett område där klimatförändringen kommer få stor påverkan med ökad nederbörd och höga vattennivåer som följd. Kommunen uppför ett översvämningsskydd i sundet mellan Kyrkviken och Glafsfjorden för att minska risken för att Arvika tätort översvämmas.

Projektet sträcker sig över fem år, mellan 2014 och 2018 och handlar om att projektera och bygga två spärrdammar och en huvuddamm. Huvudspärrdammens dammkrön byggs för 2,2 meter över dagens normalvattenstånd. Temporärt kan dammkrönet höjas med ytterligare 2,5 meter. När dammöppningarna stängs leder pumpar vatten från Kyrkviken till Glafsfjorden.

SMHI beräknar att det behövs pumpkapacitet på upp till 30 kubikmeter per sekund vid ett 1000-årsflöde för att hålla Kyrkvikens nivå under 2,2 meter över normalvattenståndet, det vill säga skyddsvallens dammkrön. Återkomsttiden för översvämningen år 2000 beräknades till 100 år. Då kulminerade Glafsfjordens nivå mer än tre meter över normalvattenståndet. I de låglänta områdena på västra och östra sidan av sundet planeras därför två spärrdammar, med en krönhöjd på 4,7 meter över normalvattenståndet.

Frågan kring olika åtgärder för att skydda Arvika mot framtida översvämningar har varit föremål för många samråd och en rättslig process. Efter slutlig prövning i Högsta domstolen stod Mark- och miljödomstolens dom fast, vilket gav Arvika kommun tillstånd att bygga ett översvämningsskydd för Arvika tätort.

Kostnader

Kostnaderna för utredningar som gjordes innan översvämningsskyddets byggstart (2000-2015) uppskattades till omkring sju miljoner kronor. Detta inkluderade bland annat miljökonsekvensbeskrivning (MKB), tekniska utredningar av olika typer av dammar, konstruktionsritningar och kostnader för juridiska ombud.

Byggandet av översvämningsskyddet beräknas kosta cirka 100 miljoner kronor. Detta inkluderar delar av utredningskostnaderna, bygget av själva dammen samt spärrdammar, pumpstation och kostnader i anslutning till tillståndet.

Utöver dessa kostnader för översvämningsskyddet tillkommer kostnader för drift och underhåll med knappt en halv miljon i 2010 års kostnadsläge.

Översvämningsskyddets direkta kostnad har inte har spelat någon större roll för beslutet att bygga det. I ansökan till Miljödomstolen förs detta fram genom formuleringen att ”Sammanfattningsvis överväger vattenverksamhetens allmänna nytta kostnader samt skadorna och olägenheterna av verksamheten”.

Finansiering

Arbetet under utredningsfasen finansierades av ett EU-projekt, med medel från MSB samt genom kommunens investeringsbudget. EU-medlen användes främst till att beräkna översvämningsrisker och utveckla strategier för klimatanpassning. MSB finansierade under 2011-2014 60 procent av kostnaderna för utredningar och miljöprövning, samt bidrog med ersättningar till fastighets– och markägare. Återstående kostnader har finansierats via kommunens investeringsbudget, som i sin tur består av skatteintäkter och lån. Den exakta formen för hur spärrdammarna och huvuddammen ska finansieras återstår att lösa, eftersom den beror på utfallet av en bidragsansökan till MSB.

Samhälls– och miljökostnad

Rättsprocessen har för kommunen inneburit att projektet blivit dyrare än beräknat. Konflikten mellan kommunen och sakägarna har främst berört den förändrade landskapsbilden till följd av översvämningsskyddet samt en oro för negativa konsekvenser för ekosystem. Konflikter med sakägarna är i sig en negativ konsekvens av åtgärden. Denna har delvis mildrats genom samråd, dialog och ekonomisk ersättning.

Ett tillstånd enligt miljöbalken har krävts för skyddsdammen och två skyddsvallar. En miljökonsekvensbeskrivning har upprättats, vilken bedömde konsekvenser på miljö och människa under byggskedet som måttliga. MKB:n fastställer dock att huvuddammen kan utgöra ett vandringshinder, samt att pumpningen kommer att alstra visst buller, men konsekvenserna ses som måttliga.

I motsats till kommunen, som uppskattade den direkta nyttan (i form av översvämningsskydd) som betydlig större än kostnaderna, ansåg andra intressenter, som fastighets- och markägare, att de indirekta kostnaderna var så höga att de överklagade beslutet om tillstånd till Högsta Domstolen. Den rättsliga processen att utvärdera översvämningsskyddets nytta jämfört med dess negativa effekter i form av ett förändrat landskap, minskade estetiska värden samt negativa ekologiska effekter uppskattas ha tagit cirka fem år. Detta visar på vikten av att i ett tidigt skede få klarhet i rättsliga förhållanden, samt att i samråd med berörda intressenter utvärdera och bedöma möjliga negativa konsekvenser av en klimatanpassningsåtgärd.

En annan negativ effekt av kostnaderna för översvämningsskyddet kan vara att andra investeringsobjekt fått prioriteras ned, både nationellt inom MSB samt lokalt inom Arvika kommun.

Samhälls– och miljönytta

Investeringen i ett översvämningsskydd har främst gett en minskad risk för att Arvika tätort översvämmas. Då de direkta samhällsekonomiska kostnaderna för översvämningen år 2000 beräknades till 313 miljoner kronor (i 2009 års prisläge) kan nyttan med översvämningsskyddet ses ha ett monetärt värde på minst 300 miljoner kronor. En tredjedel av dessa kostnader rörde statliga vägnät, en tredjedel föll på Arvika kommun och resten drabbade privatpersoner, näringsliv, Säffle kommun, järnväg, Svenska Kyrkan med flera aktörer. Drygt 70 procent av kostnaderna bars av den offentliga sektorn. Till det tillkom kostnader för skador på personliga ägodelar, förstörda trädgårdar samt värdet av allt ideellt arbete för att skydda sin och andras egendom. Avstängda vägar resulterade också i ökade rese- och transportkostnader för privatpersoner och förluster för näringslivet på grund av till exempel uteblivna leveranser.

Utdraget från ansökan om tillstånd för översvämningsskyddet visar att kommunen bedömde att nyttan med översvämningsskyddet är mycket större än de investeringskostnader det medför.

Arbetet med översvämningsskyddet har också lett till andra nyttor. Arvika Teknik AB utförde själv arbetet med den ena spärrdammen. Organisationen har därmed ökat sin kunskap och beredskap för att hantera översvämningar. Ytterligare en nytta är möjligheten att utveckla hamnområdet. Det kan på sikt erbjuda nya möjligheter för näringsliv, kultur, föreningar samt alla Arvikabor.

Lärdomar och rekommendationer

Gedigen dokumentation, grundliga utredningar och väl genomförda samråd är viktigt under såväl en tillstånds- som en rättslig process.