Klimatet förändras, och påfrestningar på samhället i form av översvämningar, värmeböljor, ras och skred kommer att bli vanligare. Kommunerna spelar en avgörande roll i arbetet med att klimatanpassa Sverige eftersom de ansvarar för att genomföra lokala åtgärder. Olika kommuner kommer att påverkas på olika sätt, men alla kommer att behöva klimatanpassa i någon form.
Krav på kommuner att hantera klimatanpassningsfrågor
I plan- och bygglagen ställs krav på kommunerna att hantera klimatanpassningsfrågor i sina översiktsplaner. De som arbetar med klimatanpassning på kommunerna är inte sällan ensamma inom sitt område och innehar ofta en mer eller mindre samordnande roll. Att kunna få stöd och möjlighet att diskutera sakfrågor är värdefullt i den typen av roller. Förutsättningarna i olika kommuner kan dock variera.
Regionalt klimatanpassningsnätverk
Bland kommunerna i Göteborgsregionen upplevde ett flertal att det behövdes mer samverkan och stöd för arbetet med klimatanpassning. Därför startades hösten 2018 ett regionalt klimatanpassningsnätverk inom ramen för det formaliserade samarbetet inom organisationen Göteborgsregionen (GR).
Göteborgsregionen har i uppdrag att underlätta samverkan mellan medlemskommunerna, att skapa kommunal och regional nytta, och att stärka regionen. I Göteborgsregionens strategiska inriktning pekas klimatanpassning ut som en av de kommunala utmaningar där samverkan och regionala perspektiv kan underlätta arbetet. Göteborgsregionen är därmed sammankallande för klimatanpassningsnätverket.
De 13 medlemskommunerna i Göteborgsregionen är inbjudna till klimatanpassningsnätverket. Nätverket träffas fyra gånger per år under en halvdag. Syftet med nätverket är att medlemmarna ska dela erfarenheter och lära sig av varandra. Därmed skapar de en gemensam kunskapsgrund och samsyn. Medlemmarna kommer från olika bakgrunder och har olika kompetenser som de kan dela med sig av.
På mötena lyfts aktuella frågor och deltagarna får tillfälle att diskutera de utmaningar som de upplever i sitt arbete med klimatanpassning. Detta ger nya perspektiv och en möjlighet till att hitta lösningar. Via nätverket får medlemmarna veta vad som pågår i andra delar av regionen och kan därmed identifiera områden för samverkan. Nätverket utgör även en arena för gemensam omvärldsbevakning och dialog med andra organisationer. På så sätt fungerar nätverket som ett stöd i kommunernas arbete med klimatanpassning.
Arbetsutskottet
Inom klimatanpassningsnätverket har ett arbetsutskott bildats. Det består av Göteborgsregionens samordnare för nätverket samt representanter från tre medlemskommuner. Arbetsutskottets uppgift är att inför varje tillfälle planera mötets upplägg och förbereda dess innehåll. Detta görs utifrån ett tema som nätverket gemensamt beslutat om.
Exempelvis gjordes en sammanställning av kommunernas styrdokument och tekniska underlag som var relevanta för klimatanpassningsarbetet inför ett möte. Eftersom det såg olika ut i kommunerna kunde de dela med sig av sina erfarenheter och ge tips till de som planerade liknande arbeten.
Expertgruppen
En expertgrupp som ska medverka vid ett möte per år har knutits till nätverket. Gruppen består av forskare från Linköpings, Karlstads, Lunds och Göteborgs universitet, en landskapsarkitekt från Göteborgs Stad med lång erfarenhet av arbete med klimatanpassning i planeringen, samt representanter från Boverket och SMHI.
Inför mötet får expertgruppen en uppgift. Det kan handla om att de ska ge sina perspektiv på ett valt ämne som mötet kommer att handla om. Det är också givande för kommunerna att kunna ställa experterna frågor. Expertgruppen skapades också för att de kommuner som redan kommit långt i sitt arbete med klimatanpassning skulle få ut mer av nätverket.
Länsstyrelsernas roll
Länsstyrelsen stödjer på olika sätt kommunerna i deras arbete med klimatanpassning. De kan ta fram faktaunderlag om regionala risker och ska finnas där för att svara på frågor och ge rekommendationer. I större län med många kommuner kan det vara en utmaning för länsstyrelsernas klimatanpassningssamordnare att ha kontinuerlig kontakt med alla kommunernas ansvariga för klimatanpassning.
Göteborgsregionen tillhör geografiskt både Västra Götalands och Hallands län. Vid ett möte varje år deltar länsstyrelserna för dialog om både kommunernas och länsstyrelsernas arbete med klimatanpassning. Att ha ett forum där klimatanpassningssamordnarna på länsstyrelserna kan komma i direkt kontakt med de som arbetar med frågan i kommunerna är gynnsamt för alla parter. Kommunerna kan ställa frågor och få en bättre bild av vad som önskas från dem och länsstyrelserna får ett forum där de kan stödja kommunerna i deras arbete.
Utmaningar och erfarenheter av nätverket
Att inledningsvis väcka intresse för klimatanpassningsnätverket hos de som arbetade med klimatanpassning på kommunerna var inte svårt. Några deltagare har dock haft svårt att avsätta tid eller få mandat att delta på mötena. De som inte har denna möjlighet har fortfarande kunnat skicka in material inför möten och ta del av resultaten från mötena, men nätverket strävar efter att alla ska kunna delta på sammankomsterna, fysiskt eller virtuellt.
Något som kan ha bidragit till att fler kommunrepresentanter fått möjlighet att delta var etableringen av expertgruppen. Att etablerade namn inom klimatanpassningsområdet skulle närvara vid mötena gjorde att några deltagare upplevde ett större stöd från sina arbetsgivare.
Arbetsutskottet rekommenderar att vid etablering av ett klimatanpassningsnätverk tidigt bestämma vilken ambitionsnivå gruppen vill lägga sig på. Göteborgsregionens nätverk kom i början överens om att samarbetet skulle ligga på en nivå som skulle fungera för alla deltagande kommuner. Mål och syfte etablerades tidigt för nätverket. Om ambitionsnivån läggs för högt kan det göra att vissa kommuner inte väljer att gå med i samarbetet på grund av bristande resurser. Därför är det viktigt att tydliggöra nyttan för samtliga kommuner.
Givande nätverk för stöd och dialog
Samtliga deltagare i nätverket upplever att de gynnats i sitt klimatanpassningsarbete. De har fått ett forum där de kan ställa frågor och få hjälp att komma igång med arbetet i sina kommuner. De har också fått ta del av material från de andra kommunerna som kan fungera som stöd. Även för de kommuner som ligger i framkant inom klimatanpassning har nätverket varit givande eftersom de fått ett forum där de kan diskutera med andra. De har dessutom möjlighet att varje år ställa frågor till länsstyrelserna och expertgruppen.
Klimatanpassningsnätverket har mest av allt gett inspiration till medlemskommunerna. Det har varit intressant för dem att höra hur andra kommuner med liknande förutsättningar arbetar med klimatanpassning. De ser positivt på framtiden då de tror att nätverket kommer att kunna bidra med ytterligare kunskapsuppbyggnad och samordningsmöjligheter.