Nätverk stärker kommunernas arbete med klimatanpassning

De som arbetar med klimatanpassning i en kommun är ofta ensamma i sin roll. Därför är det viktigt att hitta samverkansformer. Kommuner som tillsammans bildar ett klimatanpassningsnätverk kan lära av varandra och få stöd i sitt arbete. I Göteborgsregionen drivs ett sådant nätverk.

Klimatet förändras, och påfrestningar på samhället i form av översvämningar, värmeböljor, ras och skred kommer att bli vanligare. Kommunerna spelar en avgörande roll i arbetet med att klimatanpassa Sverige eftersom de ansvarar för att genomföra lokala åtgärder. Olika kommuner kommer att påverkas på olika sätt, men alla kommer att behöva klimatanpassa i någon form.

Översvämmad och avspärrad viadukt
Många kommuner arbetar med att minska risker för översvämningar. I nätverk kan de dela sina erfarenheter. Förstora Bild

I plan- och bygglagen ställs krav på kommunerna att hantera klimatanpassningsfrågor i sina översiktsplaner. De som arbetar med klimatanpassning på kommunerna är inte sällan ensamma inom sitt område och innehar ofta en mer eller mindre samordnande roll. Att kunna få stöd och möjlighet att diskutera sakfrågor är värdefullt i den typen av roller. Förutsättningarna i olika kommuner kan dock variera.

Regionalt klimatanpassningsnätverk

Bland kommunerna i Göteborgsregionen upplevde ett flertal att det behövdes mer samverkan och stöd för arbetet med klimatanpassning. Därför startades hösten 2018 ett regionalt klimatanpassningsnätverk inom ramen för det formaliserade samarbetet inom organisationen Göteborgsregionen (GR).

Två personer presenterar sitt arbete med hjälp av en skärm
David Hirdman, Lerums kommun, och Eva-Lena Torudd, Göteborgs stad, presenterar klimatanpassningsnätverkets samarbete på ECCA i Lissabon 2019. Foto Joanna Friberg Förstora Bild

De 13 medlemskommunerna i Göteborgsregionen är inbjudna till klimatanpassningsnätverket. Nätverket träffas fyra gånger per år under en halvdag. Syftet med nätverket är att medlemmarna ska dela erfarenheter och lära sig av varandra. Därmed skapar de en gemensam kunskapsgrund och samsyn. Medlemmarna kommer från olika bakgrunder och har olika kompetenser som de kan dela med sig av. På mötena lyfts aktuella frågor och deltagarna får tillfälle att diskutera de utmaningar som de upplever i sitt arbete med klimatanpassning. Detta ger nya perspektiv och en möjlighet till att hitta lösningar. Via nätverket får medlemmarna veta vad som pågår i andra delar av regionen och kan därmed identifiera områden för samverkan. Nätverket utgör även en arena för gemensam omvärldsbevakning och dialog med andra organisationer. På så sätt fungerar nätverket som ett stöd i kommunernas arbete med klimatanpassning.

Arbetsutskottet

Inom klimatanpassningsnätverket har ett arbetsutskott bildats. Det består av Göteborgsregionens samordnare för nätverket samt representanter från tre medlemskommuner. Arbetsutskottets uppgift är att inför varje tillfälle planera mötets upplägg och förbereda dess innehåll. Detta görs utifrån ett tema som nätverket gemensamt beslutat om.

Expertgruppen

En expertgrupp som ska medverka vid ett möte per år har knutits till nätverket. Gruppen består av forskare från Linköpings, Karlstads och Göteborgs universitet, samt representanter från Boverket och Naturvårdsverket.

Fler exempel på klimatanpassning

Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.