Skogsbruket och klimatförändringar
Skogsbruket står inför utmaningar till följd av klimatförändringar, där växtgeografiska zoner förflyttas vilket försvagar motståndskraften i skogen. Utmaningar utgörs av till exempel ökad risk för bränder, torkrisk, rotröta, stormfällning och skador av granbarkborrar och andra skadeinsekter. Skogsavverkning medför även en ökad risk för ras och skred.
Den svenska skogen brukas idag främst med trakthyggesbruk, även känt som kalhyggesbruk, och domineras av monokulturer i form av tall- och granplanteringar. Detta är, tillsammans med igenväxning, de faktorer som påverkar flest rödlistade arter i Sverige.
Skogsstyrelsen identifierar ett flertal risker, och en åtgärd som omnämns är att arbeta för ökad variation av trädslag samt rätt skogstyp på rätt plats i de svenska skogarna. Enligt filosofin i Tiveden behöver vi dock se skogen som ett helt system, där alla delar av systemet måste finnas för att skogen ska vara frisk och produktiv, och sluta se skogen som en odling av träd.
Trakthyggesbruk
I ett trakthyggesbruk planteras träd för att därefter röjas, gallras och slutligen vid ett och samma tillfälle avverkas. Större delen av beståndet avverkas men några få träd lämnas för generell naturhänsyn. Samtidigt planteras ofta trädslag på platser utanför deras naturliga utbredningsområde. Exempel på detta är gran på bördig mark i södra Sverige samt den nordamerikanska contortatallen i mellan- och norra delarna av Sverige.
Naturnära skogsbruk i Tiveden
Anders Tivell, jägmästare i Tiveden har bedrivit skogsbruk i ca 30 år och har länge funderat över andra sätt att bedriva skogsbruk på. Det naturnära skogsbruket som tillämpas på Anders Tivells fastighet kan sägas vara en ekosystembaserad förvaltningsfilosofi som strävar efter att den brukade skogen skall likna en så naturlig skog som möjligt. Det görs genom att utgå ifrån platsens naturliga vegetationstyp. Skogen sköts så att den tillåts växa och anpassa sig till de rådande mark- och klimatförutsättningarna, genom exempelvis naturlig föryngring.
Naturlig föryngring innebär att frön, rot- eller stubbskott från det befintliga beståndet ger nya träd, vilket normalt sett sker naturligt. I konventionellt skogsbruk gallras normalt skogen i flera steg i syfte att skapa en mer värdefull slutavverkningsskog. I det naturnära skogsbruket görs ingen gallring i yngre skog, träd avverkas först när träden vuxit till en relativ hög höjd och uppnått ett högre värde. De stora träden skördas genom plockhuggning i stället för genom trakthyggen. På så vis får skogen hela tiden finnas kvar utan inblandning av omfattande plantering, markberedning eller röjning.
Den viktigaste skillnaden från trakthyggesbruket i det naturnära skogsbruket i Tiveden är dock själva synen på skogen. I konventionellt skogsbruk ses skogen ofta som en odling av träd. I det naturnära skogsbruket i Tiveden utgår man ifrån att orörda naturskogar är ett resultat av mycket långa utvecklingsprocesser och att skogen är ett komplext adaptivt system, som utvecklats under årmiljoner. Yttre störningar under dessa långa tidsperioder, som tex stora klimatförändringar, och efterföljande interaktioner inom systemet har resulterat i att systemet undan för undan stärkt motståndskraften i skogen som system.
Skogen är en process och de skogsbruksmetoder som används ska därför vara anpassade efter processerna, enligt filosofin. Genom att bejaka skogens egna, naturliga dynamik ökas skogens motståndskraft mot klimatförändringarna.
I Anders Tivells skog finns träd över hela fastigheten, vilket värnar de skogslevande arterna och gynnar den biologiska mångfalden. Träden tillåts även bli större till skillnad från ett trakthyggesbruk. Tack vare att skogen alltid finns kvar minskar risken för ras och skred i samband med kraftiga skyfall. En större andel lövträd minskar risken för brandspridning då lövträdens lövkronor inte är lika lättantändliga som barrträdens.
Dessutom är blandskog mer motståndskraftig för rottickan som lätt leder till rotröta. Ju större lövandel desto mindre sannolikhet är det för stormfällning. En naturligt växande blandskog med träd i olika åldrar är mer motståndskraftig mot skadeinsekter, till exempel granbarkborren. Vidare har trädslag som får växa på sin naturliga plats bättre förutsättningar att klara av torka och skyfall.
Ett mer långsiktigt perspektiv
Anders menar att framtidens prislistor för virke är ovissa och det är därför svårt att jämföra olika ekonomiska utfall på sikt. Något vi däremot vet är att klimatet nu förändras och att vi behöver anpassa oss därefter. Han har testat olika typer av skogsbruksmetoder och skogsbruket han bedriver idag har inspirerats av erfarenheter från Kanada och den så kallade Lübeckmodellen i Tyskland. Timret ger betydligt bättre betalt än massaved, vilket är en fördel. Anders menar att han ur ett långsiktigt perspektiv tjänar mer pengar eftersom han bedriver plockhuggning som fokuserar på att avverka grova timmerträd och lämna de klena massavedsträden för att de ska växa sig stora och bli timmerträd innan de avverkas.
”Det är långa processer och framtidens klimat är ovisst och just därför krävs robusta skogar” säger jägmästare Anders Tivell.
Nytt projekt
Ett relativt nytt projekt är igång i Tiveden, sponsrat av WWF, för att stärka natur, sociala värden och öka skogens motståndskraft. Ledningen består av Anders Tivell som också är projektledare, Martin Jentzen skogskonsult med mångårig erfarenhet av Naturnära Skogsbruk och komplexa system i skogsbruket och Peter Arne som är skogsentreprenör med fokus på hyggesfritt skogsbruk. Genom konkret skoglig planering och samverkan syftar projektet till att öka intresset hos skogsägare för ett mer naturnära hyggesfritt skogsbruk. Det första steget har varit att etablera ett kluster av intresserade skogsägare i Tiveden, utbilda dem, och börja genomföra ett restaurerande skogsbruk baserat på nya skogsbruksplaner för deras skogsfastigheter.
Tanken är att använda resultaten för att sprida erfarenheter till andra lokala aktörer och skogsägare, entreprenörer, forskare och myndigheter och allmänhet i Sverige. Under de två år som projektet löper har ett tjugotal lokala skogsägare varit aktiva. Projektet, som startade i början av 2022, väntas avslutas i december 2023. Därefter förväntas de engagerade skogsägarna att använda principerna i deras fortsatta skogsbruk.
Omställning till naturnära skogsbruk
I ett naturnära skogsbruk tillämpas naturlig föryngring utan röjning. På så sätt tillåts skogen inta en spontan artsammansättning och struktur och skötselarbete minimeras. Begreppet ”för platsen naturlig vegetationstyp” innebär alltså strävan framåt från det rådande utgångsläge skogen befinner sig i inför en omställning. Med utgångsläge från ett trakthygge, en brand eller en stormfällning är det trädarter såsom björk, asp och tall som vanligen kommer växa fram först, så kallade pionjärträd. Stödplantering av plantor kan tillämpas där naturlig föryngring av något skäl inte kommer, viktigt är då att välja lokalt plantmaterial. Med tiden växer exempelvis gran och andra sekundärträdslag upp, såsom alm och bok, under skydd av pionjärträden.
Med utgångsläge från en planterad granskog kan luckor vara det första som skapas. Dessa kan vid behov hägnas in och träd av lokalt plantmaterial planteras.
Till skillnad från trakthygges där avståndet mellan stickvägarna är 20-25 meter, placeras stickvägarna glesare i ett naturnära skogsbruk för att skona marken. Samtidigt slingrar vägarna något för att inte störa upplevelsen av skogen för allmänheten. Manuel fällning tillämpas där maskinerna inte når. Trädet fälls då ut mot stickvägen och dras till stickvägen av skördare.
Utmaningar
Arbetet skiljer sig till stor del mellan ett ekosystembaserat, naturnära skogsbruk, så som i Tiveden, och ett trakthyggesbruk vilket innebär att det krävs mycket ny kunskap. Skillnaderna är så stora att man i Tiveden talar om ett paradigmskifte, där synen på skogen behöver förändras i grunden för att möta de utmaningar som bland annat klimatförändringarna innebär.
En annan utmaning är att ett naturnära skogsbruk på kort sikt innebär en minskad inkomst under ett antal år då skogen lämnas att växa till sig. Under tiden träden växer till sig binder de dock in kol vilket skapar samhällsnytta. På lite längre sikt finns det potential att få en god ekonomi, möjligen till och med bättre än trakthyggesbruket, då de träden som avverkas får ett betydligt högre värde.
Kontakt för mer information om exemplet
- Anders Tivell, Skogsägare och projektledare för projektet i Tiveden
- Martin Jentzen, Skogskonsult
- Peter Arne, Skogsentreprenör
Fler exempel på klimatanpassning
Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.