En viktig del för friluftslivet i fjällen är det statliga ledsystemet, som är tänkt att tillgängliggöra fjällnaturen, öka säkerheten, styra besökare på bästa möjliga sätt och ta hänsyn till renskötseln. I Jämtlandsfjällen finns ungefär 260 mil statliga leder.
Ett förändrat klimat påverkar säkerheten till fjälls. Kraftiga snösmältningar under vinterhalvåret kan ge upphov till ”vårfloder” och översvämningar. Andra exempel är minskat snötäcke och ökad lavinaktivitet på nya platser. Mer oväder under sommartid, med mycket hårda vindar, skyfall och åskoväder, liksom ökad mängd ras och skred, är ytterligare risker för fjällsäkerheten.
Klimatet påverkar rennäringen
Även rennäringen påverkas. Renskötare vittnar om att hjordarna har blivit mer oroliga under de allt mildare vintrarna, med skiftande och nya vindriktningar och ökad isbildning på markvegetationen. Tunt snötäcke bidrar till att renarna rör sig längre och snabbare.
Större behov av klimatanpassning
Det finns ett ständigt underhållsbehov av fjällederna, något som också blir större i takt med klimatförändringen. Ledförvaltare pekar på att skadorna på broar och andra delar av ledsystemet har ökat under de senaste trettio åren.
När broar repareras byggs många både högre och längre för att klara av situationer med tillfälliga höga flöden. Ett exempel är hängbron vid Rundhögen i närheten av Storlien som havererade år 2021. En ny bro förlängs och förhöjs jämfört med den gamla. Bland annat används klimatdata och hydrologiska beräkningar vid dimensioneringen.
Vissa ledsträckor flyttas permanent, bland annat på grund av ökad lavinrisk. Några fall är dels en sträcka på 300 meter väster om Ekorrdörren i närheten av Sylarna, och dels en sträcka på 500 meter vid Husvålen nordöst om Ljungdalen.
Åtgärder stärker fjällsäkerheten
En riktad, särskild ledupprustning gjordes av länsstyrelsen under åren 2017-2022, med syfte att förbättra tillgängligheten och fjällsäkerheten inom ledsystemet. Under 2022 rustades drygt 30 mil fjälled. Arbetet utfördes i samråd med berörda samebyar.
En kontinuerlig ledöversyn ska säkerställa säkerheten och varje år kontrolleras alla leder. I vissa fall görs temporära omdragningar eller tillfälliga varningar, exempelvis vid öppna bäckar där det blir svårt att ta sig över eller där snötäcket är för tunt för skotertrafik. I vissa fall, och allt oftare, måste ledsträckor tillfälligt stängas av på grund av renarnas rörelser.
Vinterlederna underhålls årligen av länsstyrelsen från mitten av februari till andra hälften av april. För att säkerställa tillräcklig snötillgång överväger förvaltare allt mer ett tidigare slutdatum.
Finansiering
För att upprätthålla säkra fjälleder betalar Naturvårdsverket en årlig klumpsumma till länsstyrelsen för löpande åtgärder. Större åtgärder kräver att extra pengar söks.
Erfarenheter
- Klimatförändringen märks tydligt och får stora konsekvenser. Några exempel är fler värmeperioder under vintrar, ökad lavinaktivitet på nya platser och minskat snötäcke.
- Arbetet med att underhålla och anpassa ledsystemet måste ske i nära och återkommande samverkan och dialog mellan berörda aktörer – länsstyrelsen, samebyarna, lokalbefolkningen, besöksnäringen, kommunerna med flera.
- Eftersom klimatet ger ändrade förutsättningar är det extra viktigt med noggrann dokumentation av ombyggnader/omdragningar, såväl byggnadstekniskt men även andra data som vattenflöden, som underlag för kommande arbeten.
- Behovet av löpande underhåll samt större klimatanpassningsåtgärder ökar. Därför blir också behovet av finansiering större.
Fler exempel på klimatanpassning
Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.