Samtidigt som vatten är en bristvara får Gotland fler invånare då fler flyttar in till samhällena och sommarstugeområden byggs om till permanenta boenden. Detta leder till fler abonnenter som ska dela på samma vattenresurs. Problemet att inte kunna producera tillräckligt med vatten har bland annat lett till att planerade nyetableringar inte kunnat genomföras, vilket i sin tur hämmar regionens utveckling.
Då ön ligger långt ifrån fastlandet finns inte möjlighet att leverera vatten från andra delar av landet och därigenom minska sårbarheten. Många av de tekniska åtgärder som finns att ta till vid vattenbrist tar lång tid att implementera och effekten dröjer därför.
Kampanj för vattenbesparing
Till skillnad från andra regioner är Region Gotland en kommun med utökat ansvar för uppgifter som normalt tillhör regionen. Vatten och avlopp (VA) är därför en del av regionens ansvar.
För att påverka situationen direkt valde VA-avdelningen att försöka påverka konsumenterna till att minska användandet av dricksvatten. Förståelsen för vattnets betydelse och att det är en ändlig resurs behövde öka i samhället. Det beslutades att en kampanj om vattenbesparing skulle genomföras. Den första kampanjen genomfördes våren 2016.
Gotlands VA-avdelning genomförde den första kampanjen för vattenbesparing våren 2016. Detta kom som en reaktion på den torra hösten året innan vilket ledde till ovanligt låga grundvattennivåer. Tekniska lösningar så som avsaltningsanläggningar eller nya råvattentäkter tar tid att genomföra och därför uppkom idén att involvera vattenbrukarna och få dem att spara vatten.
Flera kanaler för att nå olika målgrupper
För att nå ut till många olika målgrupper har flera kanaler använts. Mycket information finns på regionens hemsida men även radio, affischering och sociala medier har använts för att nå ut brett med budskapet.
De som reser till Gotland nås genom att informationsskyltar satts upp på flygplatsen, i gästhamnar och färjecentraler. Kampanjen erbjöd även bland annat hotell och boendeanläggningar färdigt informationsmaterial på svenska och engelska. Ett annat exempel är att när färjorna närmar sig ön informerar kaptenen i högtalarna om läget med vattenbrist på ön och uppmanar alla att spara vatten.
En grupp som det satsats mycket på är förskole- och skolbarn. Genom exempelvis informationsfilmer på bio och i sociala medier om hur viktigt vatten är och experimentlådor med vattentema har barnen fått utbildning i hur de kan spara vatten. Barnen i sin tur fungerar som vidareförmedlare och lär ut denna information till vuxna i sin omgivning.
Även möten med öns stora vattenförbrukare har hållits.
Enkla tips för att minska vattenförbrukningen
Via kampanjen har både bofasta och besökande fått enkla tips på hur de kan minska sin vattenförbrukning. Uppmaningar om att duscha kortare stunder, stänga av kranen vid tandborstning och att ha en kanna med kylt vatten stående i kylskåpet istället för att spola fram kallt vatten ur kranen är bara några exempel. Även de med egen brunn uppmanas att spara vatten då ”vårt grundvatten är vårt gemensamma”. Budskapet är att varje droppe räknas och att det är en hållbarhetsfråga som rör alla.
För att nå ut till näringslivet har regionen bland annat haft möten med öns stora vattenförbrukare. Ett enkelt exempel som flera företag genomfört är att stänga av vattnet vid golvtvätt. Det finns dock möjlighet att spara mer vatten hos flera av dessa storkonsumenter.
Flera åtgärder inom regionen
Förutom kampanjen arbetar Region Gotland på flera olika sätt för att komma åt problemet med den återkommande vattenbristen. Exempelvis arbetar de aktivt med att åtgärda läckor. När det var som värst fick de reducera trycket i ledningarna för att minska åtgången. Utöver detta har regionen också sett över sin egen vattenanvändning.
Ett annat sätt att minska läckaget har varit att sätta in tryckreducering vid strategiska platser. Det innebär att man minskar trycket i ledningarna och därmed minskar vattenförlusten vid exempelvis läckage. De har också slutat använda dricksvatten till bevattning av gräsytor och planteringar. För bevattning har de exempelvis börjat använda vattnet från filterspolningen i vattenverken som tidigare bara skulle ha letts ut till havet.
I ett led att synliggöra förbrukningen har kommunens egna fastighetsbolag installerat vattenmätare i enskilda lägenheter så att varje lägenhet kan följa och stå för sin egen förbrukning.
Kampanjen har gett effekt
Gensvaret och engagemanget har varit stort. Över tid har en attitydförändring skett, men det tar tid att ändra beteenden. Det går att se en förändring av vattenförbrukningen, men det är svårt att säga vilka insatser som haft vilken effekt. Jämfört med vattenåtgången 2015 har Gotland sparat runt 10 procent sett över året. Om man endast fokuserar på juli månad sparas ännu mer vatten, runt 20 procent jämfört med åtgången 2015. Bevattningsförbudet står för en stor del av detta, medan själva kampanjen i sig uppskattas spara cirka 5–8 procent.
Både boende och besökande har visat en positiv anda och välvilja. Många har sett möjligheterna i situationen och inte bara begränsningar. Den största delen av befolkningen upplevs ha kunnat ställa om till den nya situationen.
Upplevelsen efter tuffa år med vattenbrist är att ärlighet uppskattas. Genom projektet har det blivit tydligt för gotlänningarna och besökarna hur lite vatten som finns tillgängligt och att det inte går att få fram mer på kort sikt.
Finansiering
Kostnaden för kampanjen hamnar på VA-kollektivet, men de får också nyttan av att ha ett fungerande kommunalt vatten. Kostnaden för kampanjen är svår att beräkna, men en uppskattning är att den uppgår till runt 200 000-300 000 kronor årligen. Regionens egna interna arbetstid är då inte inräknad. I uppstartsfasen var kostnaden högre.
Framtida kampanjer och innovationer
Problemet med vattenbrist kommer med största sannolikhet att vara kvar även i framtiden. Ett aktivt arbete med kommunikationskampanjer planeras även fortsättningsvis. Parallellt är det viktigt att fortsätta arbetet på andra fronter. Regionen är öppen för att testa flera kreativa lösningar på problemet med vattenbrist. Exempelvis undersöks möjligheten till ”underjordiska sjöar” för att kunna fylla på grundvattnet utan att förlora jordbruksmark. Tankar finns också på att använda gråvatten (bad-, disk- och tvättvatten) för bevattning och kanske även, om det är helt renat, som dricksvatten.
Utöver detta finns även ett bräckvattenverk på Gotland, som omvandlar havsvatten till dricksvatten. Dessutom införs bevattningsförbud på olika platser av ön under sommarmånaderna.
Relaterade länkar
Region Gotland har på sin webbsida samlat tips kring vattenbesparing.