Svenska kyrkan äger omkring 20 000 fastigheter, varav nästan 20 procent utgörs av kyrkobyggnader. Men klimatförändringen innebär påtagliga utmaningar.
Klimatrisker för fastigheter och föremål
Några exempel på klimatutmaningar är fler och mer intensiva skyfall som orsakar översvämningar och andra direkta skador, både på byggnader, kyrkogårdar och kulturföremål.
Ökad luftfuktighet resulterar ofta i mögelangrepp. Så kallade nollgenomgångar, där temperaturen pendlar över nollgradersstrecket, kan leda till frostsprängningar i byggnadskonstruktioner. Nollgenomgångar förväntas öka i Sveriges mellersta och norra delar men samtidigt minska i landets södra del.
Minskad sårbarhet med klimatanpassning
Riskerna ser mycket olika ut bland annat beroende på geografiskt läge och byggnadernas utformning. Exempelvis varierar riskerna i norra landet jämfört med i söder, eller i inlandet jämfört med vid kusten.
Men överlag gäller att skaderiskerna och sårbarheten kan minskas avsevärt med klimatanpassning, och om det finns en god krisberedskap på plats.
Ansvaret för att förvalta kyrkans fastigheter och kulturföremål vilar på församlingarna och pastoraten.
Utbildning för alla församlingar
Under 2021 tog planerna fart inom Svenska kyrkan för att stärka arbetet med klimatanpassning. För att bättre nå ut till de drygt 1 300 församlingarna landet runt blev satsningen en digital utbildning, en så kallad e-learning. E-learningen, i form av texter, bilder och videos, nås av alla medarbetare och förtroendevalda via en utbildningsportal på kyrkans intranät.
Utbildningen innehåller faktamaterial uppdelat på vatten och värme - klimatutmaningar som märks redan idag och som förväntas öka i framtiden. Materialet belyser vad olika klimateffekter innebär och hur de påverkar byggnader och kyrkans verksamhet.
Klimateffekter vatten och värme
I vattenavsnittet finns fakta kring skyfall, översvämningar, erosion, ras och skred samt luftfuktighet. Värmeavsnittet fokuserar på torka, vegetationsperiod, nollgenomgångar och värmebölja.
Den som exempelvis vill arbeta kring värmebölja klickar in på den rubriken. Där beskrivs bland annat att ”svalka, skugga och vätska är viktigt för att undvika hälsoproblem och olyckor till följd av en värmebölja. Det kan även bli aktuellt att förlägga förrättningar på tider med lägre temperaturer. Personal som arbetar utomhus, till exempel i kyrkogårdsförvaltningen, kan också behöva förlägga sitt arbete under andra tider på dygnet eller ha tillgång till svalka.”
Kartlägga de största riskerna
En annan del av utbildningen belyser fördelarna med att upprätta en klimatriskanalys, som utifrån fastighetens geografiska position kartlägger vilka klimateffekter som har störst risk att påverka fastigheten och hur olika fastigheter kan drabbas.
Kopplat till utbildningen finns ett upphandlat avtal med SMHI för så kallad klimatscreening. Tjänsten kan användas av alla församlingar, pastorat och stift, och innehåller en analys om möjliga framtida klimatrelaterade risker som en fastighet står inför. Screeningtjänsten fungerar lämpligen som en grund för ett strategiskt klimatanpassningsarbete.
Integrera i det löpande arbetet
Eftersom klimatanpassning är en ständigt pågående process är det viktigt att arbetet hänger samman med och ingår i den löpande ordinarie förvaltningen. Utbildningen omfattar därför ett avsnitt om befintliga arbetsdokument inom Svenska kyrkan.
I projektet bakom utbildningen deltog representanter från Visby-, Strängnäs-, och Luleå stift. Projektet är finansierat av Svenska kyrkans ”Färdplan för klimatet” – en färdplan som ska ta Svenska kyrkan till klimatneutraliet senast år 2030.
Erfarenheter
- Värdefullt att ta med lärdomar redan i starten inom organisationen, från de med tidigare erfarenhet av klimatanpassning.
- Viktigt att fokusera och avgränsa innehållet – klimatanpassning är ett stort område att täcka på en begränsad projekttid.
- Avgränsningen innebar samtidigt att många områden inte finns behandlade, till exempel social rättvisa.
- Rätt att inrikta utbildningsstarten på att skapa förståelse för klimatanpassning.
- Viktigt att betona att klimatanpassning integreras i befintlig förvaltning och löpande processer.
- Goda erfarenheter med att trycka på fördelarna med att söka samarbeten med exempelvis länsstyrelse och kommuner.
- Att utveckla verktyget kring e-learning tog mer tid än beräknat, förarbetet är viktigt.
Fler exempel på klimatanpassning
Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.