Översikt IPCC:s specialrapport om Klimatförändringar och marken

En specialrapport från IPCC om klimatförändringar, ökenspridning, markförstöring, hållbar markanvändning, livsmedelsssäkerhet samt flöden av växthusgaser i terrestra ekosystem.

Innehåll

  • Omslag (2 sidor)
  • Sammanfattning för beslutsfattare (10 sidor)
  • Teknisk sammanfattning bestående av kapitelvisa sammanfattningar med figurer (20-30 sidor)
  • Kapitel 1: Inramning och sammanhang (15 sidor)
  • Kapitel 2: Interaktioner mellan mark och klimat (50 sidor)
  • Kapitel 3: Ökenspridning (35-40 sidor)
  • Kapitel 4: Markförstöring (40 sidor)
  • Kapitel 5: Livsmedelssäkerhet (50 sidor)
  • Kapitel 6: Kopplingar mellan ökenspridning, markförstöring, matsäkerhet och flöden av växthusgaser: Synergier, avvägningar och integrerade responsalternativ (40 sidor)
  • Kapitel 7: Riskhantering och beslutfattande för hållbar utveckling (40 sidor)
  • Faktarutor, fallstudier och FAQ (högst 20 sidor)

Totalt högst 330 sidor

Kapitel 1: Inramning och sammanhang (15 sidor)

  • Socioekonomiska , biogeokemiska och biofysiska interaktioner mellan klimatförändring och ökenspridning, markförstöring, livsmedelsförsörjning och flöden av växthusgaser.
  • Ytterligare och alternativa behov av, och användning av mark i relation till klimatförändring, samt socioekonomiska och teknologiska förändringar.
  • Bidraget från den här rapporten i relation till andra rapporter av IPCC och andra relevanta institutioner (exempelvis IPBES, UNCCD, FAO, osv).
  • Nyckelkoncept och definitioner inklusive uppskattning av sårbarhet, gränser för anpassning och övriga risker.
  • Behandling av osäkerhet.
  • Integrerad röd tråd i rapporten, kapitelindelning, ordning och länkar.

Kapitel 2: Interaktioner mellan mark och klimat (50 sidor)

  • Klimatförändring och variabilitet, inklusive extremer som påverkar ökenspridning, markförstöring, livsmedelsförsörjning, hållbar markanvändning och flöden av växthusgaser i terrestra ekosystem.
  • Terrestra växthusgasflöden i naturliga och hanterade ekosystem (exempelvis åkermark, skog och andra marktyper) och relaterad information: metoder, status, trender, projektioner och drivkrafter.
  • Biofysiska och icke-växthusgasrelaterade återkopplingar och drivkrafter på klimat.
  • Konsekvenser för klimatsystemet orsakade av landbaserad anpassning och begräsning av klimatpåverkan, inklusive negativa utsläpp.

Kapitel 3: Ökenspridning (35-40 sidor)

  • Ökenspridningens specifika natur.
  • Status, nuvarande trender och framtida projektioner av ökenspridning länkat till klimatförändring, både globalt och regionalt.
  • Klimatologiska och antropogena, direkta och indirekta drivkrafter för ökenspridning, inklusive extremer som exempelvis torka.
  • Härledning: Att skilja mellan förändringar orsakade av klimatet och människan.
  • Ökenspridningens återkoppling till klimatet, inklusive sand och dammstormar.
  • Interakktioner mellan klimat och ökenspridning, inklusive historiska observationer och framtida projektioner.
  • Observerade och projicerade effekter av ökenspridning på naturliga och mänskliga system i ett förändrat klimat. Detta kan inkludera vilken roll aerosoler och damm har, effekter på ekosystemtjänster (exempelvis vatten, jord och jordkol samt biodiversitet) och effekter på socioekologiska system (exempelvis effekter på sårbara samhällen, fattigdom, livsmedelsförsörjning, försörjningsmöjligheter och migration).
  • Teknologiska, socioekonomiska och policyrelaterade möjligheter att svara upp mot ökenspridningen i ett förändrat klimat inklusive ekonomisk diversifiering, möjliggörande förhållanden, sidovinster samt begrändningar i möjligheten att anpassa.
  • Hotspots och fallstudier.

Kapitel 4: Markförstöring (- 40 sidor)

  • Processer som leder till markförstöring och deras biofysiska, socioekonomiska och kulturella drivkrafter över ett flertal tids- och rumsliga skalor.
  • Samband och återkopplingar mellan markförstöring och klimatförändring, inklusive extremer (exempelvis översvämning och torka), erosion och deras effekter på ekosystem och försörjningsmöjligheter.
  • Status, aktuella trender och framtida projektioner av markförstöring kopplad till klimatförändring, globalt och regionalt.
  • Härledning: Att skilja mellan förändringar orsakade av klimatet och människan.
  • Direkta och indirekta effekter av klimatförändring på markförstöring, markförstöring på klimatförändring och reaktiva och proaktiva möjligheter att hantera dessa, så som exempelvis restaurering av land för viktiga socioekonomiska system.
  • Observerade och projicerade effekter av markförstöring i naturliga och mänskliga system i ett förändrat klimat. Detta kan inkludera effekter på  ekosystemtjänster (exempelvis vatten, jord, jordkol, biodiversitet) samt effekter på sociaekologiska system (exempelvis effekter på sårbara samhällen, fattigdom, livsmedelsförsörjning och migration).
  • Integrerade åtgärder på högre nivå, exempelvis hållbar markanvändning, (där så är möjligt med koppling till SDG) inklusive beaktande av kostnader, incitament samt barriärer och begränsningar i möjligheterna att anpassa.
  • Hotspots och fallstudier.

Kapitel 5: Livsmedelsförsörjning (50 sidor)

  • Inramning och sammanhang: Livsmedelsförsörjning och näringstillgång (tillgång, användning, stabilitet, överkomlighet) livsmedelssystem (inklusive handel och marknader), jordbrukssystem inklusive agroforestry, samband mellan mat-energi-vatten, och inverkan av ökenspridning och markförstöring.
  • Status, aktuella trender och framtida projektioner av försörjning av mat och näring kopplat till klimatförändring på global och regional nivå.
  • Härledning: Att skilja mellan förändringar orsakade av klimatet och människan.
  • Observerade och projicerade effekter av klimatförändring och variabilitet, inklusive extremer, gällande säker tillgång på mat och näring, inklusive livsmedelsproduktion, priser och försörjningsmöjligheter.
  • Effekter av säker mat- och näringsförsörjning på klimatförändring.
  • Möjligheter att svara upp mot klimatförändringen inom klimatanpassningsområdet. Beaktat hela spektrat av både åtgärder och deras användning samt begränsningar i möjligheterna att anpassa.
  • Möjligheter att begränsa utsläpp av växthusgaser som kopplas till livsmedelsförsörjning och efterfrågan.
  • Påverkan av markbaserade alternativ för utsläppsminskningar på säkerställandet av tillgång på livsmedel och näring.
  • Synergier och avvägningar mellan klimatanpassning och åtgärder för att begränsa klimatpåverkan (beaktat skalor, kopplingar och sidovinster) hållbar markanvändning.
  • Konsekvenser av åtgärder för att öka säkerställandet av livsmedel och näring gällande klimatanpassning och begränsad klimatpåverkan i ett förändrat klimat.
  • Hotspots och fallstudier.

Kapitel 6: Kopplingar mellan ökenspridning, markförstöring, livsmedelssäkerhet och flöden av växthusgaser. Synergier, sidovisnter och integrerade möjliga åtgärder.

  • Kombinerade och interaktiva effekter mellan ökenspridning , markförstöring, livsmedelssäkerhet, flöden av växthusgaser och scenarier.
  • Ekonomiska och sociala dimensioner av möjliga åtgärder, inklusive hållbar markanvändning, synergier/kompromisser/sidoeffekter/sidovinster.
  • Effekter av markbaserade alternativ för minskad klimatpåverkan på markförstöring, ökenspridning samt ekosystem och deras tjänster (exempelvis jord, färskvatten och biodiversitet).
  • Effekter av markbaserade alternativ för klimatanpassning rå markförstöring, ökenspridning, livsmedelssäkerhet, ekosystem och deras tjänster och begränsningar i möjligheterna att anpassa.
  • Markbaserade negativa utsläpp (inklusive betydelsen av skogar, jordar och användningen av biomassa) och deras roll i att balansera antropogena källor och sänkor.
  • Interaktioner mellan att begränsa och anpassa klimatpåverkan samt dess sidovinster.
  • Konkurrens om mark.
  • Fallstudier.

Kapitel 7: Riskhantering och beslutsfattande i relation till hållbar utveckling

  • Risker som härstammar från interaktionen mellan klimatförändring, ökenspridning, markförstöring, livsmedelssäkerhet och annat tryck på utveckling (exempelvis konflikter och migration).
  • Styrmedel för områden som utsätts för kraftig risk som resultat av ett förändrat klimat.
  • Synergier och kompromisser från åtgärdsalternativ som påverkar hållbar utveckling och klimatanpassning samt begränsad klimatpåverkan.
  • Styrning, institutioner och beslutsfattande över multipla skalor som relaterar till anpassning, begränsad klimatpåverkan och hållbar markanvändning i relation till ökenspridning, markförstöring och livsmedelssäkerhet.