Översikt IPCC:s specialrapport om haven och kryosfären i ett förändrat klimat

En specialrapport från IPCC om haven och kryosfären (den del av jordens yta och atmosfären som består av is och snö) i ett förändrat klimat

Sammanfattning för beslutsfattare (ca 10 sidor)

Kapitel 1: Inramning och sammanhang (ca 15 sidor)

  • Den övergripande röda tråden för rapporten, kapitelföljd och kopplingar mellan olika kapitel. Information om hur extremer, plötsliga förändringar och irreversibla förändringar hanteras i rapporten.
  • Definition av hav och kryosfär samt deras beståndsdelar.
  • Observationssystemen, deras utveckling och begränsningar (exempelvis längden av tidsserier och rumslig upplösning).
  • Utvärderingsmetodiker, inklusive urfolkens och samhällens kunskap, risk, inklusive riskkaskader, och tillämpningar av detektion och tillskrivning.
  • Havens och kryosfärens roll i klimatsystemet, inklusive deras egenskaper, havets värmeinnehåll och jordens energibudget, särskilt viktiga återkopplingsmekanismer och tidsskalor.
  • Effekter av klimatrelaterade förändringar i hav och kryosfär gällande resurser, naturliga system (exempelvis förändring och förlust av habitat, utrotning), mänskliga system (exempelvis psykologiska, sociala, politiska, kulturella och ekonomiska aspekter), utvärderingar av sårbarhet, gränser för anpassning och resterande risker.
  • Lösningar, inklusive policyalternativ och styrning, kopplingar från den här rapporten till institutionella och politiska sammanhang (exempelvis UNFCCC, Parisavtalet, De globala hållbarhetsmålen, Sendairamverket).
  • Behandling av sårbarheter och marginaliserade områden och grupper (exempelvis jämställdhet) i den här rapporten.
  • Scenarios och tidsramar som beaktas i rapporten.
  • Behandling av osäkerhet.

Kapitel 2: Höglänta bergsområden (ca 30 sidor)

  • Observerade och beräknade/projicerade förändringar i kryosfären i höglänta bergsområden (glaciärer, permafrost och snö), drivkrafter för förändringar och återkopplingar till regionalt och globalt klimat (exempelvis utsläpp av metan, albedo).
  • Effekter på naturolyckor och förvaltningsmöjligheter för att skydda liv, försörjningsmöjligheter, infrastruktur och ekosysten, som orsakas av förändringar i kryosfären i höglänta bergsområden.
  • Effekter på beboelighet, samhällen och kultur orsakade av förändringar i kryosfären i höglänta bergsområden inklusive lägre latituder som exempelvis Himalaya, Anderna och Afrika.
  • Risker för samhällen som är beroende av kryosfären i höglänta bergsområden för vattenresurser (exempelvis mänsklig konsumtion, ekosystem och jordbruk) inklusive riskkaskader och möjliga strategier för att hantera de uppkomna problemen (exempelvis nationella och internationella handlingsplaner för vattenresurser och teknik).
  • Effekter på vattenkraftsproduktion som orsakas av variabilitet och trender i vattentillgång och konsekvenser för energipolicys och förvaltning av vattenresurser.
  • Påverkan på floder och kustnära system samt havsnivå som orsakas av förändringar i avrinning från kryosfären i höglänta bergsområden.

Kapitel 3: Polarområden (ca 50 sidor)

  • Förändringar i atmosfärs- och havscirkulation som påverkar polarområden, inklusive klimatåterkopplingar, hur klimatet på en plats kan påverka klimatet på en annan  plats ”teleconnections” och paleoperspektiv.
  • Grönland och Antarktis landisar och shelfisar, arktiska och antarktiska glaciärer, förändringar i ismassa, fysikaliska samband för dynamisk instabilitet och accelererade isavgångar; konsekvenser för havscirkulation, biogeokemi och havsnivå.
  • Förändringar i snötäcke, sötvattenis och upptining av permafrost (landbaserad och i havsbottnar); kolflöden och klimatåterkopplingar; påverkan på infrastruktur och ekosystem; samshällsbaserad anpassning.
  • Förändringar av havsis; effekter i atmosfärs- och havscirkulation och klimat, inklusive hur klimatet på en plats kan påverka klimatet på en annan avlägsen plats ”teleconnections”; effekter på ekosystem, kustnära samhällen, transport och industri.
  • Förändringar i polarhaven (fysikaliska, dynamiska och biogeokemiska egenskaper), konsekvenser för havsförsurning, kolupptag och kolavgångar; effekter på ekosystem och ekosystemtjänster (till exempel fiske); alternativ för anpassning (till exempel ekosystembaserad förvaltning och skydd av livsmiljöer) och gränser för anpassning.
  • Tillgång till resurser samt ekologiska, institutionella, sociala, ekonomiska, försörjningsrelaterade och kulturella konsekvenser av förändringar i polarområden, inklusive frågeställningar kring internationellt samarbete.
  • Möjligheter att förstärka resiliens.

Kapitel 4: Havsnivåhöjning och effekter för lågt liggande öar, kuster och samhällen (ca 50 sidor)

  • Observationer och beräkningar/projektioner av havsnivåer på global och regional skala, härledning av orsaker till ändringar i havsnivån, faktorer som påverkar den relativa havsnivåhöjningen, och långvariga förändringar samt paleoperspektiv.
  • Demografiska och socioekonomiska faktorer som påverkar sårbarhet och utsatthet för havsnivåhöjning.
  • Nuvarande och framtida risker med havsnivåhöjning, inklusive förändringar i kustöversvämningar som resulterar i biofysiska, ekologiska, ekonomiska, politiska, kulturella, sociala och psykologiska effekter, flytt och omplacering av bosättningar.
  • Effekter av havsnivåhöjning för kustområden med hög sårbarhet, särskilt för små östater under utveckling, kuststäder och infrastruktur, deltan och låglänta områden.
  • Utvecklingsvägar till resiliens och hållbar utveckling, åtgärder och gränser för anpassning, säkerhetsmarginaler, barriärer och möjliggörare.

Kapitel 5: Förändringar i haven, marina ekosystem och samhällen som är beroende av dessa system (ca 65 sidor)

  • Förändringar i centrala fysiska och biogeokemiska egenskaper och processer, inklusive i djuphavet och relevanta havsområden, storskaliga variabilitetsmönster, inklusive hur klimatet på en plats kan påverka klimatet på en annan avlägsen plats ”teleconnections”; och relaterade återkopplingar till klimatsystemet. 
  • Specifika och kombinerade effekter av klimatrelaterade förändringar (till exempel uppvärmning, havsförsurning, syrebrist, nedfall av luftburet stoft) exempelvis på produktivitet, förändringar i arters habitat och utbredning, näringskedjor.
  • Ekosystemförändringars effekter på centrala ekosystemtjänster (till exempel kolsänkor, biologisk mångfald, kustskydd, fiskevatten och fiske, livsmedelssäkerhet, turism).
  • Försämringar på havsbottnar (till exempel på grund av stormar) samt bättre motståndskraft genom bevarande och återställande, bland annat korallrev.
  • Växelverkan mellan klimatrelaterad påverkan och andra påverkansfaktorer (till exempel föroreningar, fiskemetoder, utnyttjandet av råmaterial, habitatförändringar); effekter på marina miljöer inklusive kuster, djuphaven och det öppna havet, ekosystem och mänsklig hälsa (till exempel giftiga algblomningar).
  • ”Blue carbon”, återställande av mangroveskogar och andra naturbaserade lösningar, samt konsekvenser för haven av olika åtgärder för att begränsa klimatpåverkan.
  • Effekter av klimatförändringar och målkonflikter vad gäller havsrelaterade ekonomier och styrning på alla nivåer.
  • Scenarier för motståndskraft, möjligheter och begränsningar för anpassning gällande samhällen som är beroende av marina ekosystem.

Kapitel 6: Extremer, abrupta förändringar och hantering av risker (ca 20 sidor) 

  • Risker för abrupta förändringar i havscirkulationen och i kryosfären samt deras möjliga konsekvenser.
  • Extrema ENSO episoder och annan storskalig variabilitet, och deras konsekvenser.
  • Marina värmeböljor och deras konsekvenser.
  • Förändringar i stormbanor, styrka och förekomst av tropiska stormar och stormar på mellanbreddgraderna samt relaterad våghöjd.
  • Kaskadrisker (till exempel stormfloder och havsnivåhöjning), oåterkallelighet och tippningspunkter.
  • Övervakningssystem för extremer, varnings- och prognossystem i samband med klimatförändring.
  • Styrning och policyalternativ, riskhantering inklusive förebyggandet av risker för naturolyckor och att öka motståndskraft.

Fallstudier, Frågor och svar, och faktaboxar (ca 20 sidor fördelade genom rapporten)

Faktaruta som skär genom olika kapitel: Låglänta öar och kustområden (upp till 5 sidor)

  • Huvudsakliga klimatrelaterade påverkansfaktorer och klimatförändringar av relevans för låglänta öar och kustområden.
  • Klimatrelaterade effekter och kaskadrisker (till exempel havsnivåhöjning, extrema händelser), som i kombination med andra påverkansfaktorer påverkar beboelighetet, infrastruktur, livsvillkor, förluster av människoliv, tillgångar och territorier, infrastruktur, ekosystem, korallrev, tillgång till resurser, samt institutionella, sociala, ekonomiska och kulturella aspekter.
  • Scenarier för motståndskraft och anpassning, samt olika alternativs begränsningar gällande hantering av dessa förändringar.