Översikt IPCC:s specialrapport om haven och kryosfären i ett förändrat klimat

Sammanfattning för beslutsfattare (– 10 sidor)

Kapitel 1: Inramning och sammanhang (– 15 sidor)

  • Den övergripande röda tråden för rapporten, kapitelföljd och kopplingar mellan olika kapitel. Även information om hur extremer, plötsliga förändringar och irreversibla förändringar avhandlas.
  • Definition av hav och kryosfär samt deras beståndsdelar.
  • Observationssystemen, deras utveckling och begränsningar (exempelvis längden av tidsserier och rumslig upplösning).
  • Utvärderingsmetodiker, inklusive urfolkens och samhällens kunskap, risk, inklusive riskkaskader, och tillämpningar av detektion och tillskrivning.
  • Havens och kryosfärens roll i klimatsystemet, inklusive deras egenskaper, havets värmeinnehåll och jordens energibudget, särskilt viktiga återkopplingsmekanismer och tidsskalor.
  • Effekter av klimatrelaterade förändringar i hav och kryosfär gällande resurser, naturliga system (exempelvis förändring och förlust av habitat, utrotning), mänskliga system (exempelvis psykologiska, sociala, politiska, kulturella och ekonomiska aspekter), utvärderingar av sårbarhet, gränser för anpassning och resterande risker.
  • Lösningar, inklusive policyalternativ och styrning, kopplingar från den här rapporten till institutionella och politiska sammanhang (exempelvis UNFCCC, Parisavtalet, De globala hållbarhetsmålen, Sendairamverket).
  • Behandling av sårbarheter och marginaliserade områden och grupper (exempelvis jämställdhet) i den här rapporten.
  • Scenarios och tidsramar som beaktas i rapporten.
  • Behandling av osäkerhet.

Kapitel 2: Höglänta bergsområden (– 30 sidor)

  • Observerade och beräknade/projicerade förändringar i kryosfären i höglänta bergsområden (glaciärer, permafrost och snö), drivkrafter för förändringar och återkopplingar till regionalt och globalt klimat (exempelvis utsläpp av metan, albedo).
  • Effekter på naturolyckor och förvaltningsmöjligheter för att skydda liv, försörjningsmöjligheter, infrastruktur och ekosysten, som orsakas av förändringar i kryosfären i höglänta bergsområden.
  • Effekter på beboelighet, samhällen och kultur orsakade av förändringar i kryosfären i höglänta bergsområden inklusive lägre latituder som exempelvis Himalaya, Anderna och Afrika.
  • Risker för samhällen som är beroende av kryosfären i höglänta bergsområden för vattenresurser (exempelvis mänsklig konsumtion, ekosystem och jordbruk) inklusive riskkaskader och möjliga strategier för att hantera de uppkomna problemen (exempelvis nationella och internationella handlingsplaner för vattenresurser och teknik).
  • Effekter på vattenkraftsproduktion som orsakas av variabilitet och trender i vattentillgång och konsekvenser för energipolicys och förvaltning av vattenresurser.
  • Påverkan på floder och kustnära system samt havsnivå som orsakas av förändringar i avrinning från kryosfären i höglänta bergsområden.

Kapitel 3: Polarområden (– 50 sidor)

  • Förändringar i atmosfärs- och havscirkulation som påverkar polarområden, inklusive klimatåterkopplingar, hur klimatet på en plats kan påverka klimatet på en annan  plats ”teleconnections” och paleoperspektiv.
  • Grönland och Antarktis landisar och shelfisar, arktiska och antarktiska glaciärer, förändringar i ismassa, fysikaliska samband för dynamisk instabilitet och accelererade isavgångar; konsekvenser för havscirkulation, biogeokemi och havsnivå.
  • Förändringar i snötäcke, sötvattenis och upptining av permafrost (landbaserad och i havsbottnar); kolflöden och klimatåterkopplingar; påverkan på infrastruktur och ekosystem; samshällsbaserad anpassning.
  • Förändringar av havsis; effekter i atmosfärs- och havscirkulation och klimat, inklusive hur klimatet på en plats kan påverka klimatet på en annan avlägsen plats ”teleconnections”; effekter på ekosystem, kustnära samhällen, transport och industri.
  • Förändringar i polarhaven (fysikaliska, dynamiska och biogeokemiska egenskaper), konsekvenser för havsförsurning, kolupptag och kolavgångar; effekter på ekosystem och ekosystemtjänster (till exempel fiske); alternativ för anpassning (till exempel ekosystembaserad förvaltning och skydd av livsmiljöer) och gränser för anpassning.
  • Tillgång till resurser samt ekologiska, institutionella, sociala, ekonomiska, försörjningsrelaterade och kulturella konsekvenser av förändringar i polarområden., inklusive frågeställningar kring internationellt samarbete.
  • Möjligheter att förstärka resiliens.

Kapitel 4: Havsnivåhöjning och effekter för lågt liggande öar, kuster och samhällen (– 50 sidor)

  • Observationer och beräkningar/projektioner av havsnivåer på global och regional skala, härledning av orsaker till ändringar i havsnivån, faktorer som påverkar den relativa havsnivåhöjningen, och långvariga förändringar samt paleoperspektiv.
  • Demografiska och socioekonomiska faktorer som påverkar sårbarhet och utsatthet för havsnivåhöjning.
  • Nuvarande och framtida risker med havsnivåhöjning, inklusive förändringar i kustöversvämningar som resulterar i biofysiska, ekologiska, ekonomiska, politiska, kulturella, sociala och psykologiska effekter, flytt och omplacering av bosättningar.
  • Effekter av havsnivåhöjning för kustområden med hög sårbarhet, särskilt för små östater under utveckling, kuststäder och infrastruktur, deltan och låglänta områden.
  • Utvecklingsvägar till resiliens och hållbar utveckling, åtgärder och gränser för anpassning, säkerhetsmarginaler, barriärer och möjliggörare.