A.1 Det är otvetydigt att mänsklig påverkan har värmt upp atmosfären, havet och landområdena. Omfattande och snabba förändringar har inträffat i atmosfären, havet, kryosfären och biosfären.
{2.2, 2.3, kapitelöverskridande ruta 2.3, 3.3, 3.4, 3.5, 3.6, 3.8, 5.2, 5.3, 6.4, 7.3, 8.3, 9.2, 9.3, 9.5, 9.6, kapitelöverskridande ruta 9.1} (figur SPM.1, figur SPM.2)
A.2 Den senaste tidens omfattning på förändringar i klimatsystemet i sin helhet och det nuvarande tillståndet av flera av dess aspekter saknar motstycke många århundraden till många årtusenden tillbaka i tiden.
{kapitelöverskridande ruta 2.1, 2.2, 2.3, 5.1} (figur SPM.1)
A.3 Mänskligt orsakad klimatförändring påverkar redan många väder- och klimatextremer i alla områden jorden runt. Sambandet mellan observerade förändringar i extremer som exempelvis värmeböljor, skyfall, torka och tropiska cykloner, och hur de påverkas av mänsklig klimatpåverkan, har stärkts sedan AR5.
{2.3, 3.3, 8.2, 8.3, 8.4, 8.5, 8.6, ruta 8.1, ruta 8.2, ruta 9.2, 10.6, 11.2, 11.3, 11.4, 11.6, 11.7, 11.8, 11.9, 12.3} (figur SPM.3)
A.4 Ny kunskap om klimatprocesser, evidens relaterad till tidigare klimatperioder (paleoklimat) och klimatsystemets respons på ökande strålningsdrivning leder till en bästa uppskattning av klimatkänsligheten på 3°C, med ett smalare osäkerhetsintervall än i AR5.
{2.2, 7.3, 7.4, 7.5, ruta 7.2, kapitelöverskridande ruta 9.1, 9.4, 9.5, 9.6}
B.1 Den globala medeltemperaturen kommer att fortsätta att öka åtminstone till mitten av 2000-talet i samtliga utsläppsscenarier som har beaktats i denna rapport. En global uppvärmning på 1,5°C och 2°C kommer att överskridas under 2000-talet om inte kraftiga utsläppsminskningar av koldioxid och andra växthusgaser görs under de kommande årtiondena.
{2.3, kapitelöverskridande ruta 2.3, kapitelöverskridande ruta 2.4, 4.3, 4.4, 4.5} (figur SPM.1, figur SPM.4, figur SPM.8, tabell SPM.1, ruta SPM.1)
B.2 Många förändringar i klimatsystemet blir större i takt med en ökande global uppvärmning. Det inkluderar ökningar i förekomst och intensitet hos värmeextremer, marina värmeböljor, skyfall, jordbrukstorka och ekologisk torka i en del regioner, andelar intensiva tropiska cykloner samt minskningar av havsisen på Arktis, snötäcken och permafrosten.
{4.3, 4.5, 4.6, 7.4, 8.2, 8.4, ruta 8.2, 9.3, 9.5, ruta 9.2, 11.1, 11.2, 11.3, 11.4, 11.6, 11.7, 11.9, kapitelöverskridande ruta 11.1, 12.4, 12.5, kapitelöverskridande ruta 12.1, Atlas.4, Atlas.5, Atlas.6, Atlas.7, Atlas.8, Atlas.9, Atlas.10, Atlas.11} (figur SPM.5, figur SPM.6, figur SPM.8)
B.3 Fortsatt global uppvärmning beräknas ytterligare intensifiera den globala vattencykeln, inklusive dess variabilitet, global monsunnederbörd samt svårighetsgraden av våta och torra händelser.
{4.3, 4.4, 4.5, 4.6, 8.2, 8.3, 8.4, 8.5, ruta 8.2, 11.4, 11.6, 11.9, 12.4, Atlas.3} (figur SPM.5, figur SPM.6)
B.4 I scenarier med ökande koldioxidutsläpp beräknas upptagen i kolsänkor i havet och på land bli mindre effektiva, vilket gör dem mindre effektiva i att motverka ökningen av koldioxidhalten i atmosfären.
{4.3, 5.2, 5.4, 5.5, 5.6} (figur SPM.7)
B.5 Många förändringar som beror på tidigare och framtida utsläpp av växthusgaser är oåterkalleliga för tidsperioder på århundraden till årtusenden, detta gäller särskilt förändringar i haven, istäcken och den globala havsnivån.
{kapitelöverskridande ruta 2.4, 2.3, 4.3, 4.5, 4.7, 5.3, 9.2, 9.4, 9.5, 9.6, ruta 9.4} (figur SPM.8)
C.1 Naturliga klimatpåverkande faktorer och klimatsystemets interna variabilitet kommer i varierande grad att förstärka eller motverka den fortsatta antropogena klimatförändringen, särskilt i närtid och på regionala skalor, men den har inte någon större effekt på den globala uppvärmningen i ett längre perspektiv. Effekten är relevant att beakta i planering gällande hela spektrumet av möjliga förändringar.
{1.4, 2.2, 3.3, kapitelöverskridande ruta 3.1, 4.4, 4.6, kapitelöverskridande ruta 4.1, 4.4, ruta 7.2, 8.3, 8.5, 9.2, 10.3, 10.4, 10.6, 11.3, 12.5, Atlas.4, Atlas.5, Atlas.8, Atlas.9, Atlas.10, kapitelöverskridande ruta Atlas.2, Atlas.11}
C.2 Med global uppvärmning beräknas samtliga regioner jorden runt i allt högre grad uppleva flera och samtidiga förändringar i klimatindikatorer som är direkt relevanta för påverkan på samhällen och ekosystem (”climatic impact-drivers”, CIDs). Förändringar i många CIDs blir mer omfattande vid en 2 °C global uppvärmning jämfört med 1,5 °C. Förändringarna blir generellt mer utbredda och/eller större vid ökande uppvärmningsnivåer.
{8.2, 9.3, 9.5, 9.6, ruta 10.3, ruta 11.3, ruta 11.4, 11.3, 11.4, 11.5, 11.6, 11.7, 11.9, 12.2, 12.3, 12.4, 12.5, Atlas.4, Atlas.5, Atlas.6, Atlas.7, Atlas.8, Atlas.9, Atlas.10, Atlas.11, kapitelöverskridande ruta 11.1, kapitelöverskridande ruta 12.1} (tabell SPM.1, figur SPM.9)
C.3 Händelser med låg sannolikhet som till exempel kollaps av istäcken, plötsliga förändringar i havscirkulationen, vissa sammansatta extremhändelser och uppvärmning som är betydligt större än det utvärderade mycket sannolika intervallet för framtida uppvärmning kan inte uteslutas och är en del av riskbedömningar.
{1.4, kapitelöverskridande ruta 1.3, kapitelöverskridande ruta 4.1, 4.3, 4.4, 4.8, 8.6, 9.2, ruta 9.4, ruta 11.2, 11.8, kapitelöverskridande ruta 12.1} (tabell SPM.1)
D.1 Ur ett naturvetenskapligt perspektiv så kräver ett begränsande av den antropogena globala uppvärmningen till en viss nivå, att minst netto noll koldioxidutsläpp uppnås tillsammans med kraftiga minskningar av andra växthusgasutsläpp. Omfattande, snabba och varaktiga minskningar av metanutsläppen skulle också motverka den uppvärmningseffekt som uppstår när aerosoler minskar i atmosfären och bidra till bättre luftkvalitet.
{3.3, 4.6, 5.1, 5.2, 5.4, 5.5, 5.6, ruta 5.2, kapitelöverskridande ruta 5.1, 6.7, 7.6, 9.6} (figur SPM.10, tabell SPM.2)
D.2 Scenarier med låga eller mycket låga utsläpp av växthusgaser (SSP1-1,9 och SSP1-2,6) kommer inom några år att leda till märkbara effekter på växthusgashalter och aerosoler i atmosfären samt luftkvalitet, jämfört med scenarier med höga och mycket höga utsläpp (SSP3-7,0 eller SSP5-8,5). Under dessa kontrasterande scenarier, skulle skillnader i den globala temperaturökningen bli urskiljbara från den naturliga variabiliteten inom cirka 20 år, och över längre tidsperioder också för många andra klimatindikatorer som är direkt relevanta för klimateffekter (mycket troligt).
{4.6, kapitelöverskridande ruta 6.1, 6.6, 6.7, 9.6, kapitelöverskridande ruta 11.1, 11.2, 11.4, 11.5, 11.6, 12.4, 12.5} (figur SPM.8, figur SPM.10)