År 2020 blev ett speciellt år på många sätt, och från ett luftkvalitetsperspektiv särskilt intressant. Många länder gick in i en hård lockdown under våren, vilket resulterade i minskade utsläpp. Framför allt transportsektorn påverkades starkt och till exempel flygtrafiken minskade med 80-90% under flera månader. Vägtrafiken minskade också, i Sverige runt 20-30 % under våren 2020, och många städers luftkvalitet förbättrades markant.
Reviderade utsläpp på grund av pandemin
I spridningsberäkningarna till basåret 2020 i SIMAIR har vi tagit hänsyn till effekterna av nedstängningar i samhället till följd av pandemin. Utsläppsförändringarna orsakade av ändrade beteendemönster har tagits fram av Marc Guevara et al, (Marc Guevara et al. (2020)), inom Copernicus Atmospheric Monitoring System (CAMS; atmosphere.copernicus.eu/) för Europa. I SIMAIRs basår har vi också använt förbättrad kunskap om ändrad trafikaktivitet i Sverige (data från Trafikanalys; www.trafa.se/uppdrag/coronapandemin/corona-omvarld/). Dessa reviderade utsläppsdata, sektor för sektor, både för svenska och europeiska utsläpp, har använts för att beräkna föroreningshalter i bakgrundsluft till svenska städer.
Pandemins effekter på luftkvaliteten i bakgrundsluften
Kartorna nedan visar effekten av pandemin på månadsmedelhalt i regional bakgrund nära marken för luftföroreningarna PM10 och kvävedioxid under mars och april 2020. Utsläppsminskningar i Europa bidrog till minskade halter av NO2 och PM10, speciellt under perioden med hårdast nedstängning. Minskningen var störst i kontinentala Europa, men även hela Sverige utsattes för lägre halter i bakgrundsluft än vad som hade skett utan nedstängningar enligt denna uppskattning.
I kartorna nedan visas exempel på effekten av nedstängningar på marknära ozon under mars-maj 2020. Till skillnad från PM10 och NO2 så orsakar nedstängningen även ökade ozonhalter i delar av Europa. Marknära ozon har en komplex kemi, där ämnet i nedre delen av atmosfären bildas av en kombination av kväveoxider och kolväten. Det krävs solljus och värme för att ozon ska bildas i denna del av atmosfären.
En bit bort från utsläppskällor orsakar utsläpp av kväveoxider och kolväten generellt högre halt av ozon om det är under dagen och tillräckligt varmt, men på vintern och i närhet till utsläpp av kväveoxid, som från vägtrafik, så bidrar utsläpp till lägre ozonhalt. En utsläppsminskning kan därför i områden med stora utsläpp, samt på vintern, orsaka högre ozonhalt. Långt ifrån de stora utsläppskällorna orsakar utsläppsminskningar alltid en haltminskning även av marknära ozon.
Ny version av HBEFA för trafikemissioner
För basåret 2020 har emissionsfaktorer från HBEFA 4.1 använts för första gången. Detta är en stor revision av HBEFA där många nya labbtester av fler bilmodeller än tidigare tagits med och framför allt fler tester av bilar i trafik. De nya emissionsfaktorerna tenderar i de flesta fall till att vara något högre än i tidigare versioner. En viss anpassning har gjorts för att SIMAIR 2 inte fullt ut kan hantera de nya fordon-bränslekombinationer som tillkommit i HBEFA-versionen. Dessa har istället vägts in i sammansättningen av de fordon som finns representerade i SIMAIR 2. Först i nästa basår, efter lanseringen av SIMAIR 3, kommer alla nya fordonstyper bli synliga.
Rapportering av modelldata
Kommuner ska rapportera sina luftkvalitetsdata till Datavärdskapet för luftkvalitet. Detta inkluderar även modelldata. Rapportering av modelldata ska ske senast 15 juni 2021. En vägledning för rapporteringen, med SIMAIR som exempel finns på Reflab – modellers websida: Vägledning för rapportering till datavärdskapet med SIMAIR. Nytt för i år är att pdf-rapporterna ska laddas upp i ett grafiskt gränssnitt kopplat till datavärdens portal. Mer detaljerad information kommer inom kort.