Behov av klimatanpassning i upphandlingen
I Sverige kommer sannolikt den högre temperaturen ge en längre växtsäsong, något som kan gynna en del nya sorters grödor men missgynna sådana sorter som har odlats länge i Sverige. Nederbördsmönstren kommer också förändras med fler skyfall och längre torrperioder. Detta kan i sin tur gynna parasiter, insekter och sjukdomar på växter, bland annat svampangrepp. Långvarig torka kan ge försämrade skördar och ökad brandrisk. Skyfall med slagregn kan orsaka att större ytor med säd lägger sig vilket ökar förluster vid skörd. I haven kommer algblomningen bli kraftigare och vanligare, vilket ger konsekvenser för fisket.
Beakta effekter av ett förändrat klimat
Högre temperaturer, ändrade nederbördsmönster och högre frekvens av extremväder ger påfrestningar på hela livsmedelskedjan, från råvaruproduktion till förädling och vidare till transport och distribution. Högre temperaturer och värmeböljor gör det också svårare att hålla varor kylda i alla led, kylkedjor bryts. Det kan leda till problem i produktion, lagerhållning och distributionsled. Skyfall, översvämningar och stormar kan ge skador på infrastruktur, vilket i sin tur kan ge problem med såväl produktion som transport. Kostnaderna för olika livsmedel kan komma att påverkas om tillgång till och förutsättningarna för produktion och distribution förändras på grund av att förändrat klimat.
Sammanfattningsvis kan klimatförändringarna göra livsmedelsförsörjningen mindre tillförlitlig av en rad olika skäl. Livsmedelsverket och Jordbruksverket har mer information om hur lantbrukare och livsmedelsproducenter kan anpassa verksamheten efter ett förändrat klimat.
Livsmedelsverkets webbplats
Jordbruket och klimatet (Jordbruksverket)
Upphandlingsmyndigheten har hållbarhetskriterier som kan ställas vid upphandling av livsmedel.
Hitta hållbarhetskriterier (Upphandlingsmyndigheten)
Utforma upphandlingsunderlag
I inköpsprocessen; upphandla. Sverige är inte självförsörjande på livsmedel och vid kris är därför sårbarheten stor. I måltidsplanering kan man välja produkter som inte är beroende av sårbar infrastruktur/leveranskedja eller produkter som kan lagerhållas för att säkra tillgång på livsmedel även vid kris. Vad som ska upphandlas beror bland annat på hur måltidsplaneringen ser ut.
Man kan även ta hänsyn till klimatanpassning genom att:
- Välja mer robusta livsmedel och sorter med lägre risk att drabbas negativt av exempelvis höga temperaturer, torka och skyfall.
- Välja livsmedel som odlas och produceras på ett sätt som inte minskar ekosystemets hälsa (resiliens) genom till exempel utarmning av jordar och förlust av biologisk mångfald. Här kan Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier vara till hjälp, se länk ovan.
- Premiera leverantörer som arbetar aktivt med både klimatanpassning och minskade utsläpp.
- Se över logistik och transportkedjor för att identifiera risker kopplat till extremväder och klimatförändring.
- Anpassa lagerhållning för högre temperaturer och eventuella översvämningar eller andra extremväderhändelser.
- Ha beredskap för hur störningar i el- och vattenförsörjning kan påverka tillagning av måltider i verksamheten.
Du kan ta ytterligare hjälp av Steg 9: Hantera klimateffekter i denna vägledning för att bedöma behovet av klimatanpassning.